Politik och etik i valet 2010

Riksdagskandidater för Piratpartiet och Moderaterna fuskar för att komma högt på valsedlar. Två partiledare som kandiderar i valet i höst har kontokortsmissbruk och skattefusk i bagaget.

Ända in på 1960-talet var rubriker som dessa otänkbara. Den tidens samhällstoppar bars av andra värden och en annan personlig moral. Ett slående exempel är hur Aina, Tage Erlanders hustru, vid makens bortgång gick upp till Regeringskansliet och lämnade tillbaka makens pennor på vilka det stod ”Tillhör statsverket”. Vad saknar politiker i dag jämfört med Tage Erlander och hans samtida? Själv berättade Tage Erlander om föräldrarnas fostran, söndagsskolans betydelse och om den solidaritet som folkhögskolan skapade. Inte att förglömma ingick katekesen med Tio Guds Bud i folkskolans lärobok ända fram till 1919 då Tage Erlander var 18 år.

Etik och hederlighet lönar sig faktiskt. Anledningen till att de västliga demokratierna har varit så ekonomiskt framgångsrika finns inte enbart i marknadsekonomin, utan i marknadsekonomin baserad på socialt ansvar och hederlighet. Marknadsekonomins fader Adam Smith framhöll i ”The Wealth of Nations” den absoluta nödvändigheten av att koppla ihop marknadsekono­mi med etik. Han insåg att egennyttan som är marknadens drivkraft lätt kunde urarta, men pekade på två återhållande krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt kunde fungera. Den ena är kristendomen med dess moraliska bud om den svages rätt, och den andra är vad Smith kallar det allmänna ogillandet. Om någon använder moraliskt ojusta metoder på marknadens tävlingsbana kommer han att få skämmas inför kolleger och vänner.

Vad kan göras för att stärka en god etik i samhället? Skolan behöver återfå sin värdeöverförande funktion, liksom i Tage Erlanders ungdom. De Tio Budorden behöver komma till heders igen.

I gällande läroplan (Lpo 94) stadgas: ”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” Dessa ord om den kristna etiken måste få genomsyra skolans vardag och skolans värdeöverförande funktion måste stärkas.

Familjens fostrande betydelse, där föräldrarna får tid och mandat att ge sina barn kärlek och uppfostran, måste återupprättas. Det behövs en återupptäckt av den klassiska kristna etiken som gav tidigare generationer en inre etisk kompass, en inbyggd, intuitiv känsla för rätt och fel – ett vaket samvete, om man så vill. Småbarnsföräldrarna behöver ett fullskaligt vårdnadsbidrag för att de ska kunna välja en barnomsorg som ger dem mer tid med barnen. Det behövs mer resurser till familjerådgivning för att rädda familjer i kris. Och skrivningarna i skolans läroplan om värdegrunden måste förverkligas.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot 91-06 (KD), kandidat i riksdagsvalet 2010

Artikeln var publicerad i Sundsvalls tidning 2010-04-28, i Norra Skåne 2010-04-29, i Vestmanlands läns tidning 2010-04-30, Barometern 2010-06-01, Kristianstadsbladet 2010-06-28

Återupptäck kristen etik

Riksdagskandidater för Piratpartiet och Moderaterna fuskar för att komma högt på valsedlar. Två partiledare som kandiderar i valet i höst har kontokortsmissbruk och skattefusk i bagaget.

Ända in på 1960-talet var rubriker som dessa otänkbara. Den tidens samhällstoppar bars av andra värden och en annan personlig moral. Ett slående exempel är hur Aina, Tage Erlanders hustru, vid makens bortgång gick upp till Regeringskansliet och lämnade tillbaka makens pennor på vilka det stod ”Tillhör statsverket”. Vad saknar politiker i dag jämfört med Tage Erlander och hans samtida? Själv berättade Tage Erlander om föräldrarnas fostran, söndagsskolans betydelse och om den solidaritet som folkhögskolan skapade. Inte att förglömma ingick katekesen med Tio Guds Bud i folkskolans lärobok ända fram till 1919 då Tage Erlander var 18 år.

Etik och hederlighet lönar sig faktiskt. Anledningen till att de västliga demokratierna har varit så ekonomiskt framgångsrika finns inte enbart i marknadsekonomin, utan i marknadsekonomin baserad på socialt ansvar och hederlighet. Marknadsekonomins fader Adam Smith framhöll i ”The Wealth of Nations” den absoluta nödvändigheten av att koppla ihop marknadsekono­mi med etik. Han insåg att egennyttan som är marknadens drivkraft lätt kunde urarta, men pekade på två återhållande krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt kunde fungera. Den ena är kristendomen med dess moraliska bud om den svages rätt, och den andra är vad Smith kallar det allmänna ogillandet. Om någon använder moraliskt ojusta metoder på marknadens tävlingsbana kommer han att få skämmas inför kolleger och vänner.

Vad kan göras för att stärka en god etik i samhället? Skolan behöver återfå sin värdeöverförande funktion, liksom i Tage Erlanders ungdom. De Tio Budorden behöver komma till heders igen.

I gällande läroplan (Lpo 94) stadgas: ”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” Dessa ord om den kristna etiken måste få genomsyra skolans vardag och skolans värdeöverförande funktion måste stärkas.

Familjens fostrande betydelse, där föräldrarna får tid och mandat att ge sina barn kärlek och uppfostran, måste återupprättas. Det behövs en återupptäckt av den klassiska kristna etiken som gav tidigare generationer en inre etisk kompass, en inbyggd, intuitiv känsla för rätt och fel – ett vaket samvete, om man så vill. Småbarnsföräldrarna behöver ett fullskaligt vårdnadsbidrag för att de ska kunna välja en barnomsorg som ger dem mer tid med barnen. Det behövs mer resurser till familjerådgivning för att rädda familjer i kris. Och skrivningarna i skolans läroplan om värdegrunden måste förverkligas.

Tuve Skånberg, direktor för Claphaminstitutet

Artikeln var publicerad i Världen idag 2010-03-08

Yttrandefriheten kostar

”Vi måste hålla hårt på den goda tonen”, skrev Johan Wennström på SvD:s ledarsida 11 september och efterlyste konsten att på ett artigt sätt kunna uttrycka sina meningsskiljaktigheter med någon annan. Den konsten har försvagats menar han, inte minst genom Internet. Samma dag fick han kvitto på det. Bland de 68 anonyma inläggen till hans ledarartikel är majoriteten aggressiva. Signaturen ”Högerns förakt sätter tonen” skriver: ”Jag tycker snarare bristen på god ton kommer från högerns hatfulla politik och förakt för folk med svårigheter. De är ju bara intresserade av att girigt tjäna pengar.” En annan skribent brister ut ”Guuud vad jag blir imponerad av dina djupa insikter. Men gillar du inte spalten – gör något annat.”

Claphaminstitutet har som målsättning att delta i samhällsdebatten med en kristen röst. Artikeln ”Saknas utomjordiskt liv är ateisten i knipa” publicerades i Expressen 9 september med mig som undertecknare. På kort tid hade 143 anonyma kommentarer flutit in, flertalet så oförskämda att de inte kan citeras. Signaturen Xenodorc skrev: ”Kristna har en aldrig sinande fantasi när det gäller att förklara tramset. Religionen är, och har alltid varit, den största människodödaren och därmed människans största gissel! Vi gnäller om svininfluensa, medan tusentals får sätta livet till i någon flumreligions namn. Förbjud skiten! Börja med att avskaffa allt religiöst inflytande i svensk politik. Sverige borde väl kommit lite längre än släpa omkring på ett parti som förlitar sig på påhittade spöken.” Signaturen Spinnaker bidrog med: ”Hahah f-n va skrattretande artikel. Fanns det inget vettigare att skriva om?”

Samhällsdebatten och det offentliga samtalet har blivit råare och kallare. Raden av bloggare som fått nog är lång, från Blondinbella till Leif GW Persson. ”Jag har inte min tid till det priset” deklarerar han och hänvisar till rättshaveristers elakheter i kommentarerna. Författaren Marcus Birro valde att stänga ner sin privata blogg. I sitt sista inlägg skrev Birro att han inte orkar med näthatet. Linda Skugge, Expressens kända krönikör och bloggare, valde att lägga ner sin blogg: ”Det är bara hat i kommentarerna”. Carolina Gynning var tvungen att stänga sin blogg på grund av hot, kränkningar och sexism.

Elakheterna kommer förstås inte av sig själva. Det finns ett syfte med dem: att tysta och stampa ut meningsmotståndare ur debatten och marginalisera dem. Kan man inte vinna debatten med goda argument, så kanske det går med kränkningar och personangrepp.

Men den låter sig inte tystas, som läst Paulus ord: ”Förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja”. När Petrus och Johannes befalldes att tiga om sin tro på Jesus var deras svar: ”Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört.” Att slå vakt om yttrandefrihet och religionsfrihet i den svenska debattens kulturskymning kostar. Att inte löna ont med ont, att vända andra kinden till är svårt. Men det är det värt.

Tuve Skånberg Direktor för Claphaminstitutet

Artikeln var publicerad i Världen idag 2009-09-14

Radiointervju i Nyhetsmagasinet Arena P4

Under fredagen var jag i Örkelljunga i nordvästra Skåne och gjorde studiebesök på systembolaget och på socialkontoret. Kristdemokraterna går till val i EU-valet på en mer restriktiv alkoholpolitik, och jag ville möta verkligheten i en mindre skånsk kommun för att matcha vårt valbudskap mot verkligheten av smuggelsprit och langning, och förebyggande arbete.

På systembolaget gjorde Radio Kristianstad en intervju med mig som sänts som nyhetsinslag och som en del av Nyhetsmagasinet Arena. Du kan lyssna till vad jag vill göra i EUparlamentet i alkoholfrågor, frågor om trafficking och sexhandel och hur den kristna etiken och människosynen kan vägleda politiska beslut här.

Till hederlighetens lov

Jag måste medge att jag blivit heltänd på Blocket. För den som till äventyrs inte är bekant med internetsajten www.blocket.se kan nämnas att på detta pryltorg saluför vanliga svenskar över en halv miljon begagnade prylar, alltifrån bilar av förra årets modell till bokmärken med änglar. Allt som kan lagras i ett garage eller hämtas ned från vinden finns där.

Min vurm för Blocket började med en inventering av sommarstugan och förrådet där. Sedan följde vinden och garaget. Tänk så mycket som bara tar plats: tavlor, urvuxna skridskor, bord och stolar, lampor och frimärkssamlingar. För tjugo kronor får man en annons med bild där man utförligt kan beskriva varan man vill sälja. Efter att ha sålt och köpt bilar, bytt ut åtskilliga tavlor mot – i mitt tycke – vackrare konstverk, bytt matsalsmöblemanget mot ett annat trevligare så har jag bara goda saker att säga om Blocket-handeln. Det finns bara en enda liten hake. En lyckad affär står och faller med ärlighet. Både säljaren och köparen måste vara uppriktiga, ärliga och hålla sitt ord.

Självfallet får man inte vara naiv och godtrogen, men min erfarenhet är att alla de många affärer där jag köpt eller sålt prylar på Blocket har gått väl därför att det funnits en ömsesidig vilja till pålitlighet och ärlighet. Jag har en enda erfarenhet av att en betalning uteblivit, men efter att ha ringt och vänligt pratat med köparen några gånger, så flöt också den betalningen in, om också rejält försenad. Svensken i allmänhet vill göra rätt för sig, vill hålla ord. Hederlighet är fortfarande ett honnörsord.

Anledningen till att de västliga demokratierna har varit så ekonomiskt framgångsrika finns inte i marknadsekonomin ensam, utan i marknadsekonomin baserad på socialt ansvar och hederlighet. Marknadsekonomins fader Adam Smith, som var bland de första att formulera genomgripande idéer om avreglerade marknader och frihandel, framhöll i bland annat ”The wealth of nations” (1776) den absoluta nödvändigheten av att koppla ihop marknadsekonomi med etik. Han insåg att egennyttan, som är marknadens drivkraft, lätt kunde urarta, men pekade på två återhållande krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt skulle fungera. Den ena är kristendomen med dess moraliska bud om den svages rätt, och den andra är vad Smith kallar det allmänna ogillandet. Om någon använder moraliskt ojusta metoder på marknadens tävlingsbana kommer han att få skämmas inför kolleger och vänner. Och när varken den ena eller den andra fungerar återhållande mot oärlighet återstår bara lagstiftning som med fruktan för straff tvingar tillbaka ett oärligt beteende. Och som redan den romerske statsmannen Tacitus kunde konstatera: ”Ju mer fördärvad en nation är, dess fler är lagarna.” Modern ekonomisk forskning har bekräftat Adam Smiths teorier om etikens betydelse. 1991 års nobelpristagare i ekonomi, Ronald Coase, har i sina arbeten lyft fram transaktionskostnadernas betydelse för ekonomins funktion och effektivitet. Med transaktionskostnader menas t.ex. sök- och informationskostnader, förhandlings- och beslutskostnader samt kontroll- och genomförandekostnader. Helt enkelt vad kostnaden blir för en vara, utöver de direkta produktionskostnaderna. När en affär ska göras, oavsett om det handlar om en avancerad upphandling eller ett köp på Blocket, krävs vissa arrangemang för att affären ska genomföras. Och kan man lita på varandra hålls kostnaden för affären nere.

Låt oss slå vakt om hederlighet och pålitlighet. Om inte annat så för att kunna sälja och köpa på Blocket.

Artikeln var publicerad i Världen idag 2007-09-30

 

Den kristna etiken normgivande

Den socialdemokratiska regeringens IT-guru Christer Sturmark går på Svenska Dagbladet Brännpunkt till frontalangrepp mot kristen tro och etik, kyrkornas vigselrätt och rätt att vara huvudman för skolor och de svenska universitetens teologiska utbildning. Mel Gibson, George Bush och Usama Bin Laden buntas ihop med Knutby, New Age, Tarotkort, Sharialagar och tron på älvor, spöken och troll, för att ge grund att sedan avfärda all religion som vidskepelse.

 

Sturmark inleder artikeln med det helt korrekta konstaterandet att religionens roll i politiken och i samhället är mer aktuell än någonsin, för att avsluta artikeln med den halsbrytande och ologiska slutsatsen att det därför skulle vara dags att ”pensionera Gud”. Sturmark må berömma sig av att aldrig ha saknat en utbildning/examen (CSjobb 01-04-27) men någon sakkunskap hade kanske kunnat befria hans artikel från de mest kategoriska uttalandena.

 

Sturmark har politiska ambitioner och har t.ex varit IT-rådgivare åt såväl näringsminister Björn Rosengren, som statsminister Göran Persson som inbjöd honom att följa med till ett möte mellan ledarna inom G7-gruppen. Statsrådet Ulrika Messing har kritiserats hårt för att hon utnämnt Sturmark till ordförande för regeringens IT-strategigrupp. Det är också med en politisk agenda han utan närmare motivering vill frånta kyrkorna deras vigselrätt och huvudmannaskap för skolor.

 

Artikelns bärande tes är att ”Vi måste ifrågasätta religionens existensberättigande som normgivare i ett modernt samhälle”. Att Sturmark som ledande företrädare för den ateistiska aktiviströrelsen The Brights går till storms mot religionens existensberättigande förvånar kanske inte. Däremot att han underkänner kristendomens roll som normgivare, när han själv anger som sitt livs motto Jesu ord i Matteusevangeliet 7:12 ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad” (Mingel.se 02-01-08). I artikeln döms den kristna etiken ut och ska ersättas med hans egen ”sekulära, humanistiska etik”. Att Sturmark nu sadlar om från regeringens IT-guru till etik-guru kanske också förvånar med tanke på hur hårt kritiserad hans egen affärsmoral varit, med en karriär kantad av konkurser, företagslikvidationer, obetalda skulder och spekulationer i hundramiljoner kronors klassen (DN 03-08-04, Affärsvärlden 03-09-04, DI 04-06-01).

 

Kristendomen normgivande

Hur är det alltså – har kristendomen något berättigande som normgivare i Sverige idag? I högsta grad.  Det senaste beslutet i riksdagen ifråga om skolans värdegrund och normgivning är regeringens proposition En ny läroplan m.m. för grundskolan m.fl., 1992/93:220, s. 18. Där står det: ”De normer som skolans verksamhet skall bygga på, såsom respekt för människans värdighet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, omsorgen om den som har det svårt, det personliga ansvaret, har en djup förankring i vårt land och vår kultur. Det är normer som således har djupa rötter i vår historiska utveckling. Som särskilt viktig framstår skolans värdegrund, förankrad i kristen etik och västerländsk humanism. Skolan har en viktig uppgift i att hävda dessa värden och förklara hur de vuxit fram och förankrats.” Såväl Utbildningsutskottet (1993/94 UbU1, s. 26) som riksdagen beslutade i enlighet med detta. Det är den värdegrund som ännu gäller och som gällande läroplan utgår från.  

Sturmark kritiserar händelserna i Knutby som ”ett avskräckande exempel på hur religionen kan leda människor utför och på helt fel stigar”. Sanningen är ju faktiskt istället raka motsatsen. I Knutby – åtminstone enligt media – ges exempel på hur man brutit mot kristendomen och De tio budorden, som ”Du skall inte dräpa”, ”Du skall inte begå äktenskapsbrott”, ”Du ska inte ha begärelse till din nästas hustru” och ”Hedra din fader och din moder”. När jag, Christer Sturmark eller människor i Knutby misslyckas att följa den kristna etiken är det ju inte den kristna etikens fel att vi misslyckas, lika lite som sjökort och kompass kan anklagas när en seglare far vilse. Vare sig vi är troende eller inte behöver vi vägledas av De tio budorden.  Som författaren Stig Claesson (Slas) helt riktigt påpekar: ”De tio budorden är kanske vårt viktigaste arv. Om budorden överlämnades till människorna av en gud eller inte får var och en tro som han vill men vi kan inte låta bli att tro på De tio budorden för budorden finns.”