Ett snyggt avslut

Jag är visserligen ingen stor körsångare, men så mycket har jag lärt mig: första och sista sången i ett framförande ska sitta. Det kan vara lite darrigt här och där emellan. Men första och sista sången ska sitta perfekt. Man ska gå ifrån en konsert med de sista ljuva tonerna kvardröjande, som med en eftersmak av en god dessert.

 

Det är sak samma för försäljare; första intrycket är avgörande, liksom att komma fram till affär. Det är inte mycket mening i att bara växla artighetsfraser. Det gäller att göra ett snyggt avslut.

 

Kanske är det så med livet i stort. Det traditionella firandet av den amerikanska högtiden Thanksgiving i slutet av november är att familjen samlas kring matbordet, håller varandra i hand och berättar var och en om vad de vill tacka för under året som gått. Grandma har sina glädjeämnen, tonårsdottern sina, liksom de yngsta. År efter år övar man sig i att sammanfatta och tacka.

 

Istället för mer eller mindre seriösa nyårslöften skulle kanske vi svenskar ta till oss seden att vid nyår ta varandra i händerna, sammanfatta året som gått och nämna vår tacksamhet, och våra förhoppningar för året som kommer. Öva oss i att göra ett snyggt avslut.

 

Jag har haft anledning att göra ett eget bokslut eftersom jag i höstas slutade mitt uppdrag som riksdagsledamot efter 15 år. Min gode vän Johnny Gylling, som också valde att sluta i riksdagen i och med valet, föreslog att vi skulle sammanfatta våra erfarenheter i en gemensam bok med råd och tips till nya riksdagsledamöter och andra politiskt intresserade. Så för min del blev boken ”I maktens korridorer” ett mycket konkret bokslut att bläddra i på nyårsafton.

 

Jag blir påmind om att så mycket är kvar att göra, så många behov finns att täcka, så mycket kan bli bättre i det land vi tycker så mycket om. Men jag blir också påmind om, och blir tacksam över, att få ha haft en liten del i den bön, längtan och strävan att forma en politik och en framtid mer lik den Gud hade önskat och har i beredskap för vårt land och vår värld.

 

Här har vi alla vår uppgift, vår del i uppdraget att göra världen till en bättre plats att bo i. Grandma, tonårsdottern, liksom de yngsta.

 

Ur tacksamheten för året som gått växer förväntan och glädjen inför året som kommer, inför förmånen att få vara med ett tag till.

 

Det var kanske det som psalm 121 avsåg med löftet ”Herren skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid”.

 

Då blir det ett snyggt avslut. Och ett gott nytt 2007.

 

Artikeln var publicerad i Världen idag 2007-01-03

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: