Religion och hälsa

april 13, 2013

Samlad forskning visar att den psykiska ohälsan har ökat i Sverige sedan 1990-talet. Speciellt ungdomar är drabbade. Så många som en av fyra 16 – 18-åringar lider av psykisk ohälsa. Många flickor uppger att de inte trivs med livet och att de känner sig ångestfulla, deprimerade och stressade. Var tredje flicka i årskurs 9 uppger att hon känt sig nere mer än en gång i veckan. Orsaker till dessa ohälsoförhållanden är många och i regel mycket komplicerade. Bot är i dag i många fall rent medicinsk, i form av antidepressiva ”lyckopiller”.

Den medicinska modellen är inriktad på att ställa diagnos och behandla i enlighet med ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Både vetenskapen och den beprövade erfarenheten inom skolmedicinen har länge varit inriktad på ohälsa och orsakerna till ohälsa. Ett paradigmskifte kom när den israelisk-amerikanske professorn i medicinsk sociologi, Aaron Antonovsky, på 1970-talet ändrade frågan ”Hur uppstår sjukdom?” till ”Hur uppstår hälsa?” Detta har lett till nytänkande både i Sverige och utomlands, och en hel del forskning har också behandlat religionens roll i hälsan.

Med en blick på denna forskning kan vi konstatera att hundratals studier som gjorts de senaste åren har visat att religiösa personer har en bättre psykisk hälsa, är mindre deprimerade och är mer tillfredsställda med livet jämfört med icke-religiösa personer. Troende drabbas också av psykisk ohälsa, men i mindre utsträckning. De flesta undersökningar inom ämnet har visserligen gjorts i USA, där kristendomen har en betydande roll i det vardagliga livet hos många människor, men det är möjligt att de också kan gälla hos oss. (Koening, H. G. ”Medicine Religion and Health. Where Science and Spirituality Meet. 2008).

På vilket sätt kan då religionen hjälpa? Många unga människor saknar i dag en mening med livet. Det i sin tur skapar oro, ängslan och nedstämdhet. Många troende upplever att deras religion har gett dem ett mönster för livet, en mening åt tillvaron, och en grundtrygghet som bär.

Stress, ångest och depression är vanliga markörer för ohälsa.  Stress skapar tidsnöd, och den plågsamma upplevelsen av ångest kan paralysera de drabbade och vålla mycket obehag. Studier har visat att religiös tro ger trygghet och ro till de troende, den stillar de rastlösas inre och reducerar de ångestfylldas obehag. 

Bön och hälsaUnder många år har forskare studerat länken mellan religion och välbefinnande och funnit att religion på det stora hela taget positivt påverkar tillfredställelsen med livet, den ger upphov till känslor av lycka och välbehag samt reducerar negativ stress. De troende kommer via sin tro att ha fler positiva tankar och känslor än de icke-troende. Ångest och depression blir därigenom inte längre så frekventa och de positiva känslor och tankar kommer att med tiden påverka deras psyke på ett positivt sätt. 

Sammanfattningsvis kan sägas att religion uppmuntrar de troende att välja rätt livsstil och sunda vanor. Den ger gemenskap och stöd, som man får av andra som delar tron. Den ger livet mening och främjar utvecklingen av en positiv självbild.

Med utgångspunkt från dessa resultat vill forskarna i USA att läkare och andra kliniker skall fråga patienten: ”Kan din tro hjälpa dig att ta hand om din ohälsa?” Om svaret är ja skall läkaren följa upp det genom att fråga vad han eller hon kan göra för att stödja patientens tro.

Men att operationalisera tro och andlighet på detta sätt låter sig knappast göras. Det handlar ju om ett möte mellan Gud och en människa – barn eller vuxen – i djupet av hans eller hennes själ. Sådant kan aldrig föreskrivas genom direktiv från Socialstyrelsen eller någon annan myndighet.  Däremot finns anledning att uppmärksamma religionen som positiv hälsofaktor mera, till exempel i skolan vid sidan av kost, motion och sömn etc.

Maare Tamm, fil dr. i psykologi

Anders Löfström, med. dr., barn- och ungdomspsykiater

Bengt Malmgren, specialist i psykiatri

Tuve Skånberg, teol.dr., riksdagsledamot (KD)

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Artikeln var publicerad i Piteå-tidningen 2013-04-12, Sändaren 2013-06-25


Patientförening för könsbytare stöder avslag av proposition

april 11, 2013

Föreningen Benjamin, den patientförening som organiserar dem som bytt kön, har inkommit med inlaga till riksdagsledamöter där de stöder min och Annelie Enochsons motion, med avslag på propositionen 2012/13:107. Det öppna brevet finns också på patientföreningens hemsida.

patientföreningÖppet brev till riksdagens ledamöter: Avslå regeringens proposition om upphävande av kravet på sterilisering för ändrad könstillhörighet.

Föreningen Benjamin företräder den patientgrupp som första paragrafen i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall är tänkt att hjälpa. Det rör sig om en patientgrupp som är i behov av könskorrigerande behandling, som bl a innebär borttagande av könskörtlarna samt hormonbehandling.

Enligt regeringens proposition 2012/13:107 skall det s.k. steriliseringskravet tas bort vid fastställande av ny könstillhörighet. Föreningen Benjamin anser dock att regeringen inte haft vår patientgrupps behov i åtanke när man skrivit lagförslaget.

Tuve Skånbergs (KD) och Annelie Enochsons (KD) motion 2012/13:So14 tar i motiveringen upp just de invändningar som vår förening haft mot regeringens proposition.

För det första är begreppet ”tvångssterilisering” mycket märkligt i sammanhanget eftersom ingen i vår patientgrupp någonsin tvingats till en sterilisering. En sterilisering är istället, som en följd av borttagande av könskörtlarna, en naturlig del av behandlingen.

För det andra har vi inget behov av att införa ett tredje kön, kallat ”person”. Människor som tidigare lidit av transsexualism vill vara män och kvinnor som alla andra.

För det tredje har en jurist i Lagrådet uppmärksammat de brister som finns i underlaget. Regeringen har inte tillräckligt utrett de juridiska konsekvenserna av lagförslaget. Denna utredning borde ha genomförts innan propositionen lades fram.

Föreningen Benjamin stöder Skånbergs och Enochsons motion.

Vi uppmanar riksdagen att avslå propositionen.

Nina

Ordförande

Föreningen Benjamin

(Min anmärkning: Sedan 1972 har drygt 500 personer genomgått könsbyte, så patientgruppen är liten. Långt ifrån alla patienter är organiserade i  patientföreningen Benjamin, som dock är den enda patientföreningen för denna grupp patienter. I andra föreningar kan det ingå transpersoner, med en annan åsikt än patientföreningen Benjamin, som i KIM och FPES .)


Inför inte ett tredje kön

april 3, 2013

Regeringen har nyligen lagt fram ett förslag till lagändring för proceduren kring personer som fått tillstånd att genomgå ett könsbyte. Den punkt i lagen som föreslås förändras är ett upphävande av den hävdvunna proceduren att en kvinna som genomgår ett könsbyte till man därmed också opererar bort möjligheten att fortplanta sig som kvinna, och motsvarande för en man.

Den föreslagna lagförändringen får långtgående konsekvenser, av vilka den mest centrala är att Sverige därmed skulle införa möjligheten att skapa ett tredje kön, kallat ”person” i lagtexten – män som föder barn. Detta är ett mycket drastiskt steg som det saknas goda skäl att införa. Därtill finns det stora svagheter i lagens förarbete, och lagförslaget borde därför inte ha lagts fram.

Den statliga Könstillhörighetsutredningen 2007 gjorde en noggrann genomgång av medicinska, psykologiska och juridiska hänsyn beträffande behandling av personer som lider av diagnosen könsidentitetsstörning. Den slog fast att det i grunden är ”rimligt att kräva att en person som har kvinnlig könstillhörighet inte har manliga könskörtlar och tvärtom. Även om det framstår som ett extremt undantagsfall, vill vi undanröja möjligheterna att en person som är folkbokförd som man föder ett barn”.

Thomas Beatie, mannen som födde barnUtredningen beaktade även medicinska skäl till att bibehålla nuvarande lagstiftning på grund av de medicinska riskerna med att behålla de kvinnliga fortplantningsorganen samtidigt som patienten i övrigt opereras om till man. En sådan operation medför med nödvändighet en hormonbehandling, och de ökade riskerna för bland annat cancer hos patienten ansågs av de enhälliga utredarna utgöra goda skäl att avstå från att införa en sådan möjlighet.

Ett argument mot dagens lagkrav på sterilisering vid könsbyte har varit att detta är ett påtvingat oåterkalleligt fysiskt ingrepp. Men steriliseringen är inte påtvingad, och inte heller oåterkallelig, eftersom blockeringen av sädes/äggledare kan återställas. Hormonbehandlingen i sig leder dessutom till sterilitet visar utredningen, ”För både man-till-kvinna-transsexuella och kvinna-till-man-transsexuella gäller att infertilitet normalt uppträder efter en tids hormonterapi”. Fertiliteten kan återkomma om hormonbehandlingen avbryts.

Enbart sterilisering vid könsbyte tillämpas dock så gott som aldrig. I princip alla transsexuella som opereras vill att deras ursprungliga könskörtlar tas bort. Endast en man av över 500 opererade personer sedan 1972 har valt att behålla sina könskörtlar.

Även vad gäller de eventuella barn som skulle födas och växa under dessa omständigheter finns allvarliga frågetecken kring hur ett sådant barn skulle kunna relatera till både sin förälder och sin egen könstillhörighet. Frågetecken som är alltför viktiga för att avfärdas som nedsättande mot den vuxne. Lagstiftaren har alltid att i första hand ta hänsyn till den svagare parten, i det här fallet barnen, i enlighet med FN:s barnkonvention. Utredarna understryker därför också att diskrimineringsargumentet inte på något sätt är tillämpbart i det här fallet: ”Det kan inte anses diskriminerande eller nedsättande på något sätt att konstatera att en förälders transsexualitet sannolikt innebär en viss förvirring för ett barn”.

Rent lagstiftningsmässigt är det också ett problem att det finns en alltför svag beredning av denna proposition som syftar till att införa ett tillstånd där en juridisk man kan föda barn, dvs. skulle ha två kön, både man och kvinna. Konsekvenserna av en sådan dubbel könstillhörighet är inte utredd, varken ur barnets synvinkel, eller ur juridisk synvinkel. Denna svaga beredning strider mot grundlagens krav på lagstiftaren, vilket bekräftas att en jurist i lagrådet riktat skarp kritik mot regeringens proposition med hänvisning till det svaga förarbetet: ”En av Lagrådets centrala uppgifter är att granska hur framlagda förslag förhåller sig till rättsordningen i övrigt (8 kap. 23 § 1 regeringsformen). En förutsättning för att Lagrådet ska kunna göra en sådan granskning är att det i beredningsunderlaget för framlagda förslag finns en analys av denna fråga. Det underlag som finns i detta hänseende när det gäller det nu framlagda förslaget uppfyller uppenbarligen inte heller enligt regeringens bedömning de krav som man normalt bör ställa eftersom man förklarar sig ha för avsikt att tillsätta en utredning med uppgift att utreda de frågor som egentligen borde vara utredda innan ett förslag lades fram. Från de synpunkter som Lagrådet har att beakta måste alltså underlaget för de framlagda förslagen anses vara behäftat med betydande brister”.

Bland de remissinstanser som förordar ytterligare analys av de juridiska konsekvenserna samt uppföljning av rättstillämpningen märks Kammarrätten i Stockholm, Socialstyrelsen, Karolinska institutet, Barnombudsmannen, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Ungdomsstyrelsen, Södermanlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Akademikerförbundet SSR och Rädda Barnen.

Riksdagen bör därför avslå propositionen i avvaktan på en mer grundlig beredning.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot (KD)

Annelie Enochson, riksdagsledamot (KD)

Lars Gustafsson, riksdagsledamot (KD)

Bengt Malmgren, överläkare psykiatri

Anna Aronsson, barnläkare

Artikeln publicerades i Dagen 2013-04-03, i Hemmets Vän 2013-04-11

Artikeln kommenteras i intervju i SvD 2013-04-03, och av TT 2013-04-03 (här i Aftonbladet och här i SVT), i en intervju 2013-04-03 i Världen idag, i en intervju i Sveriges Radio 2013-04-03. Artikel i The local. Sweden’s news in English 2013-04-03, artikel i Dagens Medicin 2013-04-04, Världen idag 2013-04-05

”Att ha blivit född av sin pappa är en orimlig tanke”, säger Tuve Skånberg, KD, till SvD apropå den uppslitande debatten i partiet om att ta bort kravet på att den som vill byta kön måste sterilisera sig. Utan att ta ställning i KD:s intrikata moraldebatter måste det sägas att Skånbergs resonemang låter rätt rimligt.” Ur ledaren i Östersunds-posten 2013-04-05 ”Heder åt Skånberg och Enochson.” Ur ledaren i Världen idag 2013-04-05

Patientföreningen Benjamin, som organiserar patienter som bytt kön, stöder motionen.

Professor Marc Bygdeman, som själv opererat en stor del av dessa könsbytare, stöder motionen.

Regeringens proposition 2013-03-14 finns  här, och min och Annelie Enochsons motion 2013-04-02 finns här.


%d bloggare gillar detta: