Vi behöver en ny partiledare

oktober 1, 2011

Kristdemokraterna är en omistlig röst i svensk politik. Inget annat parti tar så konsekvent ställning för de små och naturliga gemenskaperna som familjen, för våra barns och ungas uppväxtvillkor, för en bärande etik i samhällsbygget, för ett socialt ansvarskännande, för våra äldres goda villkor, för ett förvaltarskap inte bara om rikets finanser utan också om de naturresurser och den miljö vi fått att förvalta, liksom för ett gott företagsklimat som kan generera välfärd.

Vi är övertygade om att Sverige skulle sakna de värden och värderingar som Kristdemokraterna bygger sin politik på, om olyckan var framme i valet 2014 och partiet hamnade utanför riksdagen.

Men vi kan också se tecknen att en valseger i EU-val och riksdagsval 2014 inte alls är självklar. Opinionsmätningar kommer och går, och på dem ensamma kan man inte bygga en politisk analys och framförhållning. Men de senaste valresultaten talar sitt tydliga språk.

2002 gav riksdagsvalet 9,1 procent, jämfört med 11,8 procent i valet 1998. Också i det efterföljande EU-valet 2004 minskade partiet; en minskning som sedan fortsatte vid nästa EU-val och i riksdagsvalen 2006 och 2010 , när partiet fick 6,6 procent respektive 5,6 procent. KD har i de fem senaste valen backat med mellan 15 och 27 procent vid varje val. Partiets nuvarande siffror i opinionsundersökningarna visar att endast en av tre väljare från valet 1998 är kvar.

För att säkerställa att Kristdemokraternas röst inte saknas i riksdag och regering efter 2014 är det enligt vår mening uppenbart att vi bör lära av exemplen från andra partier som förlorade i valet 2010, och som nu kommer att möta väljarna med nya partiledare.

Socialdemokraternas slutna process är ingen väg att följa, medan såväl Centerpartiet som Miljöpartiet lyckades få en tydlighet och en demokratisk förankring, som imponerade, attraherade och visade väg. Vi menar därför att Kristdemokraterna fram till sitt nästa riksting 28 januari, då partiledare ska väljas, bör ha en öppen och genomskinlig valprocess, där flera kandidater får göra turnéer i landet och presentera sig och sin politiska vilja för såväl lokalavdelningar som medierna.

Den tid är sedan länge förbi då Henry Ford kunde säga: ”Du kan välja en Ford i vilken färg du vill, bara den är svart.”

MALIN APPELGREN

kommunalråd, Solna

AMANDA AGESTAV

fd riksdagsledamot, Västerås

MAGDA AYOUB

fd riksdagsledamot, Stockholm

HARALD BERGSTRÖM

fd riksdagsledamot, Alvesta

ANDREAS CARLSON

riksdagsledamot, Mullsjö

KJELL ELDENSJÖ

fd riksdagsledamot, Stockholm

ANNELIE ENOCHSON

riksdagsledamot, Göteborg

LEIF HALLBERG

partistyrelsen och seniorförbundets ordf.

EVA JOHNSSON

fd riksdagsledamot, Växjö

ALWA LARSSON

fd riksdagsledamot, Höör

TORSTEN LARSSON

fd kommunstyrelsens ordförande, Vansbro

ANNA-KARIN KLOMP

partistyrelsen, Uppsala

JESSICA NYBERG

kommunalråd, Lidingö

MIKAEL OSCARSSON

riksdagsledamot, Uppsala

TUVE SKÅNBERG

riksdagsledamot, Skillinge

LARS SVENSK

fd riksdagsledamot, Söderfors

ROLAND UTBULT

riksdagsledamot, Uddevalla

ERLING WÄLIVAARA

fd riksdagsledamot, Luleå

ROLF ÅBJÖRNSSON

fd riksdagsledamot, Stockholm

Artikeln var publicerad i Svenska Dagbladet 2011-10-01


Hur fungerar personval?

september 16, 2010

Många har sagt att de vill stödja mig i riksdagsvalet 19 september genom att personkryssa mig, och undrar hur det går till, och vad det innebär.

Möjligheten att personkryssa en kandidat i ett val har funnits i Sverige sedan 1998. Det blir allt vanligare för varje val att personkryssa. I det senaste valet, EU-valet i juni 2009, personkryssade 59 % av väljarna. Allra vanligast är personkryssandet bland Kristdemokraternas väljare:  75,6% av KD:s väljare valde att personkryssa i EU valet 2009.

Hur går det till att personkryssa?

Om man vill personkryssa en kandidat sätter man ett kryss framför hans eller hennes namn på valsedeln. Man ska inte stryka andra namn.

Är det lönt att personkryssa?

Ja, det lönar sig att personkryssa, i riksdagsvalet 2006 personkryssades till exempel både Annelie Enochson (KD) och Lennart Sacrédeus (KD) in i riksdagen. I EU-valet 2009 personkryssades Alf Svensson (KD) och Anna Maria Corazza Bildt (M) in i EU-parlamentet.

Hur många röster behövs för att bli personkryssad?

För att bli personkryssad i riksdagsvalet måste en kandidat ha kryssats av mer än 8 procent av det partiets väljare i den valkretsen, och ha flest kryss bland de kandidater som kommit över 8 procentsgränsen. I riksdagsvalet är alltså gränsen 8 procent, i övriga val till EU, landsting/region och kommun är spärren 5 procent. Man kan bara personkryssa på en kandidat i den valkrets där man är skriven.

Låt oss ta ett exempel:

Hur många personkryss behöver Tuve Skånberg för att bli inkryssad i riksdagen?

Först och främst måste förstås Kristdemokraterna komma över 4 procent i hela landet, och dessutom behöver KD få ett mandat från Skåne läns norra och östra valkrets (alltså vad som tidigare var Kristianstads län). Det sker vid ungefär 4,1 procent.

Jag står på andra plats på Kristdemokraternas valsedel för Skåne läns norra och östra valkrets. För att jag ska passera första namnet på listan, Michael Anefur, krävs att minst 8 procent av Kristdemokraternas väljare i den valkretsen kryssar framför mitt namn. Hur många kryss det är, beror förstås på hur många som röstar på Kristdemokraterna i denna valkrets.  I riksdagsvalet 2006 fick KD 6,7 procent i Skåne läns norra och östra valkrets, vilket var 11 993 röster. För att komma över 8 procent personkryss behövdes då alltså 960 personkryss. Den ende som klarade det då var Alf Svensson som fick 2142 röster (17,8 %), därnäst fick Anna-Karin Nilsson 329 kryss (2,74%) och Michael Anefur 156 kryss (1,3%). (Jag kandiderade inte i detta val).

Har Tuve Skånberg tidigare kommit över 8 procent personkryss?

Ja, jag har kommit över 8 procentsspärren i ett par tidigare val i Skåne läns norra och östra valkrets, och varit nära en gång. I EU-valet 2009 hade jag 10,4 procent personkryss (469 kryss) i denna valkrets, i riksdagsvalet 2002 7,43 procent (1387 kryss), och  i riksdagsvalet 1998 8,1 procent (1831 kryss). Jag vann också KD:s provval i Skåne inför valet 2010.

Om Kristdemokraterna får liknande valresultat som förra riksdagsvalet 2006 i Skåne läns norra och östra valkrets ( 6,7 procent ) , skulle jag alltså behöva omkring 1000 personkryss för att komma över 8 procentsspärren och bli invald i riksdagen.

Till och med på ledarsidan i liberala Kristianstadsbladet skriver man 6 september att ”Tuve Skånberg (KD), Skillinge, väntas kryssa sig in om KD får ett mandat. Han vann provvalet klart…”. 

Men det är ditt kryss som gör det möjligt.


Äldres rätt till livskvalitet

september 3, 2010

Denna sommar kommer att gå till historien som den varmaste och soligaste på 150 år. Inte på generationer har vi kunnat glädja oss åt en så underbar sommar. Men inte för alla – många äldre i äldreomsorgen har inte kunnat komma ut en enda dag. Medan fångar på landets fängelser har rätt till en timmes frisk luft varje dag, har inte våra äldre rätt till en minut. Churchill sa 1910 i underhuset: ”Hur samhället behandlar brott och brottslingar är ett av de mest tillförlitliga sätten att pröva hur civiliserat ett land är.” Det bör gälla våra äldre i än högre grad.

Våra äldre behöver en värdighetsgaranti som garanterar rätt att få komma ut varje dag, liksom att inte behöva ligga i sin egen avföring lång tid. De äldre behöver garanteras rätt att ha mer än en maträtt att välja på. Tre av fyra äldreboenden erbjuder bara en rätt idag, och maten är det mest väsentliga för att de äldre ska uppleva livskvalitet visar undersökningar. Det är också ovärdigt att skilja makar åt på äldreboende. Vill de, så måste de kunna få dela slutet av livet tillsammans, så som de delat de yrkesverksamma åren.

I en äldregaranti måste rätt till smärtlindring finnas med och rätten till läkare och vårdpersonal med geriatrisk kompetens, kompetens om just åldrandets sjukdomar.

Kristdemokraterna kräver också en akutgaranti att ingen, inte heller de äldre, ska behöva vänta längre än fyra timmar på en akutmottagning.

Mycket har blivit bättre för de äldre under alliansregeringen, det är sant. Det har skett kvalitetshöjningar inom vård och omsorg, vi har nu fritt val i äldreomsorgen, tillsynsansvaret har överförts till Socialstyrelsen, och kommunens ansvar att erbjuda stöd till anhörigvårdarna har skärpts. Men det räcker inte.

Skatten har sänkts tre gånger för pensionärerna under mandatperioden – men det har ätits upp av lågkonjunkturen. Det är därför nödvändigt att sänka skatten ytterligare för pensionärerna, vilket också kristdemokraterna går till val på.

Vi måste ge mer resurser och garantier om en bättre omsorg och vård för de äldre.  Idag är det våra föräldrars generation, imorgon är det vi själva.

Tuve Skånberg, riksdagsman (KD) 1991-2006, riksdagskandidat i valet 2010

Artikeln var publicerad i Barometern 2010-08-11, Sundsvalls tidning 2010-08-13, Piteå Tidningen 2010-08-27, Sändaren nr 16 2010


En röst på MP är en röst på polygami

augusti 24, 2010

I P1-morgon 23 augusti kl. 7.46 fick Peter Eriksson frågan om det kan få ingå mer än två människor i ett äktenskap. Peter Eriksson svarade att man kunde tänka sig det, och hänvisade till diskussionen i MP att det ska kunna ingå ytterligare någon person i ett äktenskap.

Kan detta vara sant? Jo, på miljöpartiets kongress 2007 fick partistyrelsen i uppdrag att arbeta fram en både ”köns- och antalsneutral” samlevnadsbalk, och efter ett kongressbeslut 2008 arbetar partistyrelsen med ett lagförslag för mångäktenskap som samhällsnorm.

Ellinor Scheffer, som var språkrör för Grön Ungdom, hävdade: “Samlevnadsbalkens syfte bör vara att ge personer som vill leva tillsammans juridiskt skydd. Hur många de är och av vilken anledning de lever tillsammans är enbart deras egen ensak. Därför är en samlevnadsbalk som är antals- och könsneutral en fullständig självklarhet för oss.”

En röst på Miljöpartiet är alltså en röst på polygami. Inte i Afghanistan eller Iran. Utan i Sverige.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot (KD) 1991-2006, riksdagskandidat i valet 2010.

Artikeln var publicerad i Newsmill 2010-08-24, Skånska Dagbladet 2010-08-24, Laholms Tidningen 2010-08-24, Smålandsposten 2010-08-25,  GT 2010-08-27, Expressen 2010-08-27, Dagen 2010-09-08


Värna Östersjön

augusti 18, 2010

Dagligen hör vi hur stränderna i Louisiana, och havet i Mexikanska golfen, förorenas av oljeutsläppet sedan katastrofen 20 april då oljeplattformen ”Deepwater Horizon” gick under. President Barack Obama och ansvariga BP står handfallna inför en oljesanering av historiska proportioner.

Varje år inträffar svåra oljeolyckor på världshaven. De värsta katastroferna har haft fruktansvärda konsekvenser. Från tankern Prestige, som sjönk i november 2002 utanför den spanska kusten, rann det ut ca 64 000 ton olja i havet. Hundratals kilometer av Spaniens och Frankrikes kust förorenades. Oljan dödade och skadade omkring 300 000 fåglar. Till följd av olyckan led fisket och turismen ett svårt avbräck och tiotusentals personer förlorade sina arbeten. Kostnaderna för olyckan har beräknats till över en miljard euro. Oljetankern Erika förorsakade liknande förödelse när hon förliste 1999 utanför den franska kusten vid Bretagne. Oljetankern Sea Empress led 1996 skeppsbrott utanför Wales, tankern Braer 1993 vid Shetland, Exxon Valdez 1989 utanför Alaska, Amoco Cadiz 1978 utanför Bretagne och Torrey Canyon 1967 utanför södra England.

Östersjön har inte skonats från oljeutsläpp. I lugnt väder och god sikt kolliderade 2003 ett kinesiskt och ett cypriotiskt fartyg mitt på dagen mellan Österlens kust och Bornholm, i Bornholmsgattet, som är ett av Europas mest trafikerade farvatten. Det kinesiska fartyget sjönk efter tre timmar på 70 meters djup. Oljesaneringen till sjöss och längs Österlens kust kostade hundratals miljoner kronor, och den totala kostnaden för Fu Shan Hais förlisning har uppskattats till cirka en miljard kronor. Till minne av katastrofen kliver vi som badar längs Österlens kust ännu varje sommar på oljeklumpar.

Utan att förringa katastrofen utanför Louisiana måste vi själva främst skydda vårt eget känsliga innanhav, Östersjön. Inte bara oljeutsläpp hotar. Övergödning och algblomning är ett ständigt och återkommande gissel. Åtgärder brådskar – det tar 38 år för Östersjöns vatten att bytas ut genom att nytt vatten rinner till. Enligt en kartläggning av Helsingforskommissionen är 83,4 procent av biotoperna i och kring Östersjön hotade, varav 15 procent är akut hotade.

Pengar kan inte mäta värdet av att kunna bada, meta, sola, kanota och segla i ett friskt Östersjön – men om katastrofen fortgår kan man lätt ana de enorma ekonomiska belopp som går förlorade i vikande turism och fiskenäring, fallande huspriser, minskande service, arbetslöshet och förlorade rekreationsmöjligheter. Det är våra hus och sommarstugor det gäller, det är våra barns och barnbarns framtid det handlar om.

Oljeolyckorna sker med otäck regelbundenhet, också i våra vatten. Vad kan vi göra? För att förhindra nya oljekatastrofer i den känsliga Östersjön vill Kristdemokraterna införa krav på lots i Bornholmsgattet, separata farleder liksom i Öresund, klassning av Östersjön som ett hav i behov av särskilt skydd samt lagstifta om dubbla skrov för oljetransporter.

Vad kan vi göra för att begränsa utsläppen av kväve och fosfater från jordbruket som genom avrinningen når Östersjön? Konkret kan vi förbättra reningsverk och initiera algskörd för biogasproduktion. För att fånga upp gödningsmedel kan vi etablera våtmarker, ha odlingsfria zoner längs vattendrag, och anlägga översilningsängar. I havet kan man etablera musselodlingar som fångar upp näringsämnen och aktivt renar vattnet från närsalter. Drivorna av tång och alger längs våra stränder kan komposteras och återvinnas. Låt oss slå vakt om Östersjön. För våra barns skull.

Tuve Skånberg, Skillinge. Riksdagsledamot (KD) 1991-2006, kandidat i valet 2010

Artikeln var publicerad i Ystads Allehanda 2010-08-18, Blekinge Läns Tidning 2010-09-17


Utan bin är människan utrotningshotad

augusti 3, 2010

I tidningen Kristdemokraten 2010-09-03 intervjuar Maria Wilhelmson mig och Bo Herou, Tomelilla om vårt politiska engagemang för biodlingen och mot GMO (genetiskt modifierad gröda).

Vi saxar ur artikeln:

Utan bin hotas vår mänskliga existens. Vi är helt beroende av att bin (och humlor) flyger runt och hjälper till med pollineringen, alltså befruktningen, av växterna.

86 procent av växterna som odlas i Europa är beroende av binas pollinering. Men bina lever farligt i det moderna förändrade skogs- och jordbruket. Och även av klimatförändringen. Kvalster är ett hot mot bina och tros ligga bakom att hälften av Skånes bin har dött för många biodlare under senare års vintrar.

Det finns, eller har funnits 250 olika arter vildbin. De flesta är utrotningshotade.

GMO-modifieringen av växter är en del av hotet mot bins existens. GMO står för Genetiskt modifierad organism. Det finns försök med sådan genmodifiering i Sverige, av bland annat majs, äpplen och raps. På rapsfälten hämtar bin mycket av sin nektar som de sedan omvandlar till honung.

Med GMO skapar man växter som är resistenta – men som kan vara bärare av ­bekämpningsmedlet glyfosat (Round up är varumärket) och som alltså skadar bin och andra insekter.

Man har inte kunnat visa att GMO-manipulerade växter och spannmål skadar människor direkt, men det kan alltså leda till att bin dör. Kritikerna mot GMO menar dock att det inte är tillräckligt utrett hur gen­modifieringen påverkar människan.

EU har uppmärksammat problemet och har skapat direktiv som säger att man inte får ha GMO-manipulerad gröda närmre än 200–300 meter från icke-manipulerad av samma sort, för att det inte ska spridas.

Men ett bi flyger fritt och kan hämta nektar som innehåller insektsgift tre kilometer ifrån kupan. På så vis kan bina hjälpa till med spridningen från GMO-raps till icke genmanipulerad majs.

Bo Herou är kristdemokrat och fritidsbiodlare i Skåne. Han har 20 bisamhällen och berättar att ett bisamhälle kan bestå av uppemot 70000 bin. Tillsammans med kristdemokraten Tuve Skånberg, Skillinge, tidigare riksdagsledamot, har han engagerat sig i problemet med de utrotningshotade bina och spridningen av GMO.

Tuve Skånberg lämnade riksdagen för arbete utomlands efter 15 år men är nu tillbaka och kandiderar på plats två på Skåne norra och östras valsedel. Under sin tid i riksdagen motionerade han i GMO-frågan och kommer att arbeta för ökad ”försiktighet” om han kommer in i riksdagen igen.

Bo Herou och Tuve Skånberg vill att Sverige ska ha hårdare regler än de EU-parlamentet föreskriver. De vill att man ska gå efter en försiktighetsprincip och ha ett avstånd på fem kilometer mellan GMO-odlingar och icke-genmodifierade.

Skåne är ett jordbrukslandskap och helt beroende av bin.

– Utan bin blir det inga äpplen på Österlen, säger Bo Herou.

– I Kiruna överlever inga bin, det är därför det inte finns några äppelodlingar där, säger han också.

– Bina gör ett nödvändigt arbete med pollinering. Honungsproduktionen är bara en biprodukt.

Bo Herou ser själv hur bina hotas och hur binäringen förändras. I år fick han mest, och godast, honung när han hade sina kupor placerade hemma på gården i samhället Tomelilla. Runt omkring finns villor med trädgårdsväxter av olika slag. Här har bina hittat mycket nektar i år. Det blev bättre utdelning än när kuporna stod på rapsfälten.

I Kina tvingas människor i vissa områden i dag att utföra binas jobb.

Om vi inte tar hotet mot binas exis­tens på största allvar kan situationen bli densamma här i Sverige snart, varnar Tuve Skånberg och Bo Herou.

Artikeln var publicerad i Kristdemokraten 2010-09-03


Politik och etik i valet 2010

juni 28, 2010

Riksdagskandidater för Piratpartiet och Moderaterna fuskar för att komma högt på valsedlar. Två partiledare som kandiderar i valet i höst har kontokortsmissbruk och skattefusk i bagaget.

Ända in på 1960-talet var rubriker som dessa otänkbara. Den tidens samhällstoppar bars av andra värden och en annan personlig moral. Ett slående exempel är hur Aina, Tage Erlanders hustru, vid makens bortgång gick upp till Regeringskansliet och lämnade tillbaka makens pennor på vilka det stod ”Tillhör statsverket”. Vad saknar politiker i dag jämfört med Tage Erlander och hans samtida? Själv berättade Tage Erlander om föräldrarnas fostran, söndagsskolans betydelse och om den solidaritet som folkhögskolan skapade. Inte att förglömma ingick katekesen med Tio Guds Bud i folkskolans lärobok ända fram till 1919 då Tage Erlander var 18 år.

Etik och hederlighet lönar sig faktiskt. Anledningen till att de västliga demokratierna har varit så ekonomiskt framgångsrika finns inte enbart i marknadsekonomin, utan i marknadsekonomin baserad på socialt ansvar och hederlighet. Marknadsekonomins fader Adam Smith framhöll i ”The Wealth of Nations” den absoluta nödvändigheten av att koppla ihop marknadsekono­mi med etik. Han insåg att egennyttan som är marknadens drivkraft lätt kunde urarta, men pekade på två återhållande krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt kunde fungera. Den ena är kristendomen med dess moraliska bud om den svages rätt, och den andra är vad Smith kallar det allmänna ogillandet. Om någon använder moraliskt ojusta metoder på marknadens tävlingsbana kommer han att få skämmas inför kolleger och vänner.

Vad kan göras för att stärka en god etik i samhället? Skolan behöver återfå sin värdeöverförande funktion, liksom i Tage Erlanders ungdom. De Tio Budorden behöver komma till heders igen.

I gällande läroplan (Lpo 94) stadgas: ”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” Dessa ord om den kristna etiken måste få genomsyra skolans vardag och skolans värdeöverförande funktion måste stärkas.

Familjens fostrande betydelse, där föräldrarna får tid och mandat att ge sina barn kärlek och uppfostran, måste återupprättas. Det behövs en återupptäckt av den klassiska kristna etiken som gav tidigare generationer en inre etisk kompass, en inbyggd, intuitiv känsla för rätt och fel – ett vaket samvete, om man så vill. Småbarnsföräldrarna behöver ett fullskaligt vårdnadsbidrag för att de ska kunna välja en barnomsorg som ger dem mer tid med barnen. Det behövs mer resurser till familjerådgivning för att rädda familjer i kris. Och skrivningarna i skolans läroplan om värdegrunden måste förverkligas.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot 91-06 (KD), kandidat i riksdagsvalet 2010

Artikeln var publicerad i Sundsvalls tidning 2010-04-28, i Norra Skåne 2010-04-29, i Vestmanlands läns tidning 2010-04-30, Barometern 2010-06-01, Kristianstadsbladet 2010-06-28


%d bloggare gillar detta: