Kan man bevisa att tron hjälper?

november 9, 2009

I ateisternas tidskrift Humanisten 04/2005 gick Christer Sturmark till storms mot all ”vidskepelse” och ”kvacksalveri”, vari han räknar in all religion och företeelser som förbön och helande. Ja, han till och med instiftade ett pris på 100 000 kr ”till den som kan påvisa något paranormalt, övernaturligt eller vetenskapligt oförklarat fenomen, förutsatt att fenomenet kan demonstreras under tillfredsställande kontrollerade testformer”.

Kan man då med vetenskapliga metoder påvisa ett vetenskapligt oförklarat fenomen? Självmotsägelsen är uppenbar. Men visst kan vetenskapen ge belägg för fenomen som den inte kan ge en heltäckande förklaring till. Exemplen är många på att den kristna tron tillför en påvisbar förhöjd livskvalitet. Men kan det bevisas?

Ny forskning vid University of Missouri-Colombia visar att en religiös tro ger positiva effekter för fysisk och mental hälsa. Det gäller inte bara vid livshotande sjukdomar, utan även vid handikapp och funktionshinder, där tron kan påvisas ge hjälp till en positiv anpassning och till att ge livet mening.

Enligt den vetenskapliga studien är tron till hjälp att hantera dödliga sjukdomar genom att underlätta för de troende att acceptera sjukdomen och sin förestående död. Men trons betydelse visade sig vara minst lika stor för att hantera och leva med kroniska sjukdomar som neurologiska skador, förlamning, stroke eller reumatism.

förbön”Trots att många funktionshindrade söker sig till en religiös tro för att få hjälp i sin situation, har inte trons betydelse beaktats tillräckligt vid rehabilitering och i forskning”, säger studiens författare Brick Johnstone, professor i hälsopsykologi vid Missouri University School of Health Professions.  Utifrån studien, som publicerats i tidskriften Disability and Rehabilitation, föreslår han att sjukvården ska utnyttja den religiösa tron som en tillgång i vård och i rehabilitering. Han menar att det bör vara möjligt att be tillsammans med patienter, och att psykologer, terapeuter, rådgivare och sjukhuspräster ska kunna lyfta fram förlåtelsens betydelse vid rehabilitering. Studien visar nämligen att patienter som skadats genom någon annan, kan få en snabbare rehabilitering genom att deras tro hjälper dem att förlåta och att bearbeta sina känslor kring sitt funktionshinder. Professor Johnstone har i över 60 vetenskapliga artiklar påvisat de goda effekterna av rehabilitering som inbegriper religiösa bruk som bön och handpåläggning vid traumatiska hjärnskador.

Vi är inte kristna för att tron ger goda konsekvenser, utan för att vi tror att den kristna tro är sann. Därmed blir det förstås också rimligt att tänka sig att tron även får positiva följder. Men en viktig fråga återstår: Är Humanisterna och Sturmark alltför fastlåsta i sin religionskritiska grundsyn, eller är man beredda att omvärdera sin inställning till gudstron utifrån vetenskapens rön? Kanske är man till och med beredd att ge professor Johnstone och hans forskning de 100 000 utlovade kronorna därför att han påvisat trons positiva effekter ”under tillfredsställande kontrollerade testformer”.

Tuve Skånberg, direktor för Claphaminstitutet

Artikeln var publicerad i Världen idag 2009-11-09


Stoppa spritfloden till Sverige!

april 15, 2009

Den tillåtna mängden alkohol som får föras in i Sverige måste reduceras kraftigt, skriver den Kristdemokratiske kandidaten till EU-valet och före detta riksdagsledamoten (1991-2006) TUVE SKÅNBERG.

Media ger allt fler rapporter om fall av försäljning av smuggelsprit. Alkohol som köpts in i Tyskland och Danmark säljs vidare till låga priser i garage och ur bagageluckor till barn och ungdomar. Polisens möjligheter att gripa in är begränsade. Nu behövs kraftiga förändringar av kvoterna för hur mycket alkohol man får föra in i Sverige som privatperson.

Varje dag för enskilda människor in stora mängder alkohol i Sverige via Helsingborg och Malmö. Bara i Helsingborg rör det sig dagligen om transporter med tusentals starköl i bagage och släp. Alldeles för sällan går det att stärka att det rör sig om smuggling, även om det sannolikt ofta är fallet.

spritfloden

I dag kan man föra in i stort sett hur mycket alkohol som helst från ett annat EU-land, så länge man kan påvisa att det är för eget bruk. De diffusa reglerna gör att det blir mycket svårt för tulltjänstemän att avgöra vad som är tillåtet eller inte. Systemet är godtyckligt. Vad värre är, det är utformat så att det är lätt att ta in så stora mängder alkohol att vidareförsäljning blir en mycket lönsam affär.

Det finns nämligen ingen gräns för hur mycket alkohol som kan inrymmas i begreppet ”för eget bruk”.

Det är självklart att de enorma mängder alkohol som säljs svart innebär bortfall i skatteintäkter och en generellt högre alkoholkonsumtion. Än värre är förstås de skador som svenska ungdomar super sig till.

Att smuggelspriten verkligen drabbar ungdomar hårt vet vi eftersom statistiken visar att unga i Skåne – som ligger närmast Danmark och Tyskland – dricker klart mer än unga i övriga landet. Detta leder till en mängd negativa konsekvenser för dem som individer och samhället i stort. I Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings senaste rapport om ungdomars drogvanor konstateras bland annat att som en följd av alkoholkonsumtion har nästan en fjärdedel av sjuttonåringarna i Skåne hamnat i bråk eller slagsmål. Lika många har varit med om olyckor eller fysisk skada och något fler haft oskyddat sex.

På Systemet får man visa legitimation för att styrka sin ålder. De som bedriver olaglig alkoholförsäljning bryr sig inte om vilken ålder köparna har. Bland femtonåringar i Skåne har nästan en tredjedel druckit smuggelsprit, bland sjuttonåringarna är det hälften. Dessa siffror är alarmerande och förtjänar att tas på största allvar. Och de sprider sig över resten av landet.

Kristdemokraterna anser att de införselkvoter av alkohol som Sverige förhandlade sig till när vi gick med i EU räcker mer än väl för en ansvarig privatkonsumtion. Skulle jag få förtroendet att bli invald i Europaparlamentet i valet 7 juni kommer jag att verka för att Sverige ska kunna återgå till dessa nivåer. Alkohol är inte vilken vara som helst. Om vi inte gör något åt dagens införselkvoter är det i första hand ungdomarna som drabbas.

Artikeln var publicerad i Östgöta Correspondenten 2009-04-15


Forskning fastslår sambandet religiös tro och gott liv

februari 28, 2009

Tack för alla sånger

För ord och toner

Vem behöver religioner?

Så inleds refrängen i den svenska översättningen av den uttalade ateisten Björn Ulvaeus världshit ”Thank you for the music”. Om vi nu sätter oss ner ett ögonblick och funderar över Ulvaeus retoriska fråga finns det faktiskt goda skäl att det rimligaste svaret på frågan lyder: Alla!

Det finns idag en gedigen sociologisk och psykologisk forskning kring religionens betydelse för hälsa och välbefinnande. Det senaste exemplet hämtar vi från Svenska Dagbladet, som den 7/1 i år skrev om psykologen Michael McCullough vid universitetet i Miami, som metodiskt i en artikel i januarinumret av Psychological Bulletin har gått igenom 80 år av forskning i ämnet. Själv betecknar sig inte McCullough som troende. Hans slutsats är att troende generellt är bättre på att nå långsiktiga mål, de är friskare och lever längre, är mindre deprimerade, lyckas bättre i skolan och missbrukar i mindre utsträckning än andra.

Detta faktum medges även av den brittiske ateistiske biologen Lewis Wolpert som härom året kom ut med en bok som försökte förklara religionens uppkomst. Det var en bok som han såg sig nödgad att skriva sedan hans son kommit hem med det chockerande beskedet att han blivit kristen. Efter att ha satt sig in i forskningsläget inser Wolpert att även om han misstyckte till sonens val, torde det inte ha gjort hans liv sämre: ”Det finns goda belägg för ett positivt samband mellan att vara religiös och att vara lycklig.”

Oavsett det exakta orsakssambandet till alla dessa vinster står det dock klart att en kristen tro inte är skadlig att ge sina barn, inte är en krycka för svaga människor i en utsatt livssituation, att en religiös fostran och bakgrund inte är en nackdel eller berövar människor livskvalitet. Tvärtom, vi mår bra av att vara gudstroende, och sämre av att vara ateister.

Men trons förtjänster sträcker sig tveklöst längre än till det rent personliga välbefinnandet. Den kristna tron får även uppenbara konsekvenser för hur vi människor praktiskt handlar mot sina medmänniskor. Under rubriken ”Som övertygad ateist tror jag av hela mitt hjärta att Afrika behöver Gud” i London Times den 27 december ifjol förklarade Matthew Parris, en annan uttalad ateist – i och för sig något motvilligt – att: ”I Afrika förändrar kristendomen människors hjärtan. Den leder till en andlig förvandlig. Pånyttfödelsen är verklig. Förändringen är god… Svarta och vita kristna som arbetar i Afrika helar de sjuka, lär människor att läsa och skriva, och bara de mest envetna sekularisterna skulle kunna se på ett missionssjukhus eller skola och säga att världen skulle vara bättre om dessa inte fanns.”

missionssjukhus

Christer Sturmark har en standardrespons på frågan om huruvida världen hade varit en bättre plats utan religion: ”En humanists enkla svar är ja.” Jo, det finns tveklöst religiösa övertygelser och uttryck som destruktiva för människan, men detta innebär inte att all form av religion därmed är farlig. Istället ser vi hur vetenskapliga rön tydligt kan slå fast trons positiva betydelse för människans personliga liv, men även för hur hon väljer att behandla sin nästa. Därför ligger det en ton av såväl naivitet som oriktighet i Sturmarks sekulärhumanistiska svar.

Vi är inte kristna för att tron ger goda konsekvenser, utan för att vi tror att den kristna tro är sann. Därmed är det också rimligt att tänka sig att tron även får positiva följder. Men en viktig fråga återstår: Är Humanisterna alltför fastlåsta i sin religionskritiska grundsyn, eller är man beredda att omvärdera sin inställning till gudstron utifrån vetenskapens rön?

Artikeln som var undertecknad även av Stefan Gustavsson och Per Ewert var publicerad i Gefle Dagblad 2009-02-24 och i Smålandstidningen 2009-02-29


%d bloggare gillar detta: