Aldrig mer eller Alltid igen?

”Aldrig mer!” löd världsledarnas paroll efter andra världskrigets slut. Förintelsen skulle inte få ske igen. Ändå har folkmorden avlöst varandra. Massakrer och etniska rensningar har sedan dess skett i Kambodja, Bosnien, Rwanda, Tibet, Indonesien, Östtimor, Tjetjenien, Uganda, Etiopien, Irak och Sudan.

Men ”Aldrig mer!” verkar ha blivit ”Alltid igen!”. Trots alla ord och löften, alla konventioner och överenskommelser, fortsätter folkmorden. Nu verkar ännu ett vara på väg. Frågan är om Världssamfundet denna gång hinner komma de utsatta till undsättning.

Folkmord (på engelska: genocide) betyder ordagrant dödande av folk/folkslag. Angriparen är inte bara ute efter att vinna; man vill rensa territoriet från människor av en annan etnisk härkomst eller religion. Eliminering av motståndarna är själva syftet.

Islamiska staten

I Syrien och Irak kan vi se hur en växande och allt starkare grupp som kallar sig Islamiska Staten har börjat en etnisk rensning. Kristna i Mosul fick ultimatum: konvertera, betala eller dö. Dagen innan tidsfristen gick ut ändrades detta till ”konvertera eller dö”. Samma ultimatum har sedan getts till andra grupper i fler städer.

Det som skiljer denna synnerligen hårdföra och hänsynslösa islamistgrupps strategi är att de är helt öppna med sina metoder och själva publicerar videor med massakrer på hundratals människor, människor som blir levande begravda och korsfästa, människor som tvingas konvertera för att sedan ändå bli halshuggna. Andra länders medier publicerar också bilder på barn som halshuggits av IS. Istället för att gömma undan massmorden har IS motsatt taktik. När staden Raqqa intagits lät de i avskräckande syfte sätta upp offers halshuggna huvuden på stolpar och staket i staden.

Den ena sidan av detta begynnande folkmord är den humanitära katastrofen. Hundratusentals människor, yazidier och andra, är på flykt och behöver hjälp i detta nu. Omedelbart! Här behöver FN och EU snabbt få till stånd fungerande humanitär hjälp. Ändå räcker inte detta perspektiv. För varje ytterligare oljekälla som Islamiska Staten kontrollerar, för varje stad de intar, växer deras ekonomiska styrka och möjlighet att rekrytera ännu fler som vill strida för deras kalifat.

Den andra sidan handlar om att hindra att Islamiska Staten skaffar större muskler för att kunna utvidga sin etniska resning samt att hejda rekryteringen av potentiella jihadister som från olika länder, även Sverige, vill ansluta sig till IS terroraktiviteter.

Lars Adaktusson och Mikael Oscarsson, båda från kd, har föreslagit aktiv bekämpning av den våldsbejakande islamismen (UNT 29/7), bland annat genom bättre samordning på EU– och nationell nivå och ökad harmonisering av nationell lagstiftning. Med exempel från andra länder pekade de också på möjligheten att dra in socialbidrag och pass för dem som reser för att delta islamistterrorn och även medborgarskapet för dubbla medborgare. Bra förslag men vi menar att man behöver gå ännu längre.

Europas demokratier måste mobilisera med förundersökningar för att rättsligt pröva om några av deras medborgare deltagit i etnisk rensning och folkmord.

Det är inte rimligt att lagligt kunna resa utomlands för att utföra massakrer. Ny lagstiftning som förbjuder detta i EU:s länder och andra demokratier bör snabbt kunna tas fram om viljan finns.

FN och EU måste säkerställa att Islamiska Staten inte förmår sälja olja från de oljefält de nu kontrollerar.

Det måste vara möjligt att snabbare få till stånd militära insatser i länder där minoriteter riskerar att kastas ut eller elimineras. Speciellt när regeringar, som i Irak, begärt sådan hjälp för att kunna stå emot terrororganisationer.

FN:s speciella sändebud till Irak, György Busztin, har begärt att länder i det internationella samfundet erbjuder hjälp till ”Irak och den kurdiska regionen” så att de kan ”bekämpa hoten” från Islamiska Staten samt garantera civila skydd från ”våldets effekter”. Detta måste tolkas som en begäran om både humanitär hjälp och militärt stöd.

Om ”Aldrig mer!” ska vara mer än en slogan, måste Sverige bejaka FN:s begäran om hjälp och agera kraftfullt för att åtminstone denna gång lyckas förhindra ett folkmord.

Rolf Åbjörnsson, advokat, riksdagskandidat (kd) Stockholms län

Leif Hallberg, hederspresident EPP:s seniorförbund ESU, riksdagskandidat (kd) Stockholms stad

Alf Svensson, fd europaparlamentariker (kd), fd biståndsminister

Tuve Skånberg, riksdagsledamot (kd)

Sune Olofson, fd debattredaktör Svenska Dagbladet

Artikeln var publicerad i Dagen 2014-08-13

4 kommentarer till Aldrig mer eller Alltid igen?

  1. nubbe skriver:

    Tack för stödet kristdemokrater

  2. Lars Gustafsson skriver:

    Tack Tuve! Den här artikeln avgör riksdagsvalet för min del. Kd får min röst. Hoppas att resten av partiledningen vågar vara lika tydlig som Du!

  3. Matsini skriver:

    Jag finner det angeläget att kommentera åsikten utifrån ett nationellt perspektiv.
    Det är idag besynnerligt tråkigt att dubbla grundläggande synsätt sammanförts till ett. Inom marknadsföring och tillika mänskligt grundläggande ordning i förhållande till tillhörighetsperspektivet 1:a, 2:a och 3:dje person: jag, vi, dem, ser jag att vad som angår ‘jag, vi’ som svensk slagits ihop med ett världsligt samvete.
    Finner det angeläget att inkomma med kritik.
    Begreppet ”vi – dem” är inte längre etiskt korrekt, tillåtet att nyansera sina sympatier till.
    Jag ser inte mitt personligt 100 %-iga engagemang när det gäller ett personligt ansvar för situationer i andra länder. Har t.o.m. svårigheter att empatiskt förhålla mig till förvisso enligt mig helt korrekta missnöjesyttringar inom EU. Desto mindre relativt rådande förhållandena i Mellanöstern, MÖ.
    Men när deras problem bokstavligt talat flyttar över till min närmiljö, då finner jag just det, som angeläget att opponera mig över!

    Vad L. Adaktusson och M. Oscarssons föreslagna agerande däremot angör så vill jag bifalla men dock bara vad som rör svenska förhållanden med vissa tillägg.
    Sverige är en nation med helt unika förhållanden.
    Jag vill bevara vår särställning i världen och söka minimera eventuell hotbild så gott som möjligt i dagens multimediella, -nationella världsbild.
    Därför ser jag ett uppenbart hot i förhållande till Sveriges bredvillighet att m.e.m. utan ‘fördomar’ i ordets rätta bemärkelse, öppet ta emot utifrån svenska perspektiv, tämligen okända kulturella yttringar och så tro att den svenska ‘trygghet’ vi fostrats genom inte kommer till skada.
    Om vi i sakfrågan relativt nysvenskars förvekligande av att träda i aktiv stridande krigsföring med annan nation, ser jag det som högförräderi och skall som sådant bestraffas eller beläggas med inreseförbud.
    I händelse av att Sveriges suveränitet skulle hotas av främmande nations anspråk, skulle jag aldrig kunna lita på en medsoldat som inte har Sveriges rikes bästa som drivkraft och villighet att, sätta sitt liv som insats för att försvara rikets säkerhet och trygghet.

    Jag bifaller därmed…med reservation reĺativt…
    Tack för ordet.

  4. Mycket bra skrivet. Detta har jag frågat mig ett flertall gånger. Att stoppa folkmord är tydligen bara ngot man snakar om då rädslan för gensvar värkar väga för mycket.

    Tack för att du inte blundar!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: