Vi behöver en ny partiledare

oktober 1, 2011

Kristdemokraterna är en omistlig röst i svensk politik. Inget annat parti tar så konsekvent ställning för de små och naturliga gemenskaperna som familjen, för våra barns och ungas uppväxtvillkor, för en bärande etik i samhällsbygget, för ett socialt ansvarskännande, för våra äldres goda villkor, för ett förvaltarskap inte bara om rikets finanser utan också om de naturresurser och den miljö vi fått att förvalta, liksom för ett gott företagsklimat som kan generera välfärd.

Vi är övertygade om att Sverige skulle sakna de värden och värderingar som Kristdemokraterna bygger sin politik på, om olyckan var framme i valet 2014 och partiet hamnade utanför riksdagen.

Men vi kan också se tecknen att en valseger i EU-val och riksdagsval 2014 inte alls är självklar. Opinionsmätningar kommer och går, och på dem ensamma kan man inte bygga en politisk analys och framförhållning. Men de senaste valresultaten talar sitt tydliga språk.

2002 gav riksdagsvalet 9,1 procent, jämfört med 11,8 procent i valet 1998. Också i det efterföljande EU-valet 2004 minskade partiet; en minskning som sedan fortsatte vid nästa EU-val och i riksdagsvalen 2006 och 2010 , när partiet fick 6,6 procent respektive 5,6 procent. KD har i de fem senaste valen backat med mellan 15 och 27 procent vid varje val. Partiets nuvarande siffror i opinionsundersökningarna visar att endast en av tre väljare från valet 1998 är kvar.

För att säkerställa att Kristdemokraternas röst inte saknas i riksdag och regering efter 2014 är det enligt vår mening uppenbart att vi bör lära av exemplen från andra partier som förlorade i valet 2010, och som nu kommer att möta väljarna med nya partiledare.

Socialdemokraternas slutna process är ingen väg att följa, medan såväl Centerpartiet som Miljöpartiet lyckades få en tydlighet och en demokratisk förankring, som imponerade, attraherade och visade väg. Vi menar därför att Kristdemokraterna fram till sitt nästa riksting 28 januari, då partiledare ska väljas, bör ha en öppen och genomskinlig valprocess, där flera kandidater får göra turnéer i landet och presentera sig och sin politiska vilja för såväl lokalavdelningar som medierna.

Den tid är sedan länge förbi då Henry Ford kunde säga: ”Du kan välja en Ford i vilken färg du vill, bara den är svart.”

MALIN APPELGREN

kommunalråd, Solna

AMANDA AGESTAV

fd riksdagsledamot, Västerås

MAGDA AYOUB

fd riksdagsledamot, Stockholm

HARALD BERGSTRÖM

fd riksdagsledamot, Alvesta

ANDREAS CARLSON

riksdagsledamot, Mullsjö

KJELL ELDENSJÖ

fd riksdagsledamot, Stockholm

ANNELIE ENOCHSON

riksdagsledamot, Göteborg

LEIF HALLBERG

partistyrelsen och seniorförbundets ordf.

EVA JOHNSSON

fd riksdagsledamot, Växjö

ALWA LARSSON

fd riksdagsledamot, Höör

TORSTEN LARSSON

fd kommunstyrelsens ordförande, Vansbro

ANNA-KARIN KLOMP

partistyrelsen, Uppsala

JESSICA NYBERG

kommunalråd, Lidingö

MIKAEL OSCARSSON

riksdagsledamot, Uppsala

TUVE SKÅNBERG

riksdagsledamot, Skillinge

LARS SVENSK

fd riksdagsledamot, Söderfors

ROLAND UTBULT

riksdagsledamot, Uddevalla

ERLING WÄLIVAARA

fd riksdagsledamot, Luleå

ROLF ÅBJÖRNSSON

fd riksdagsledamot, Stockholm

Artikeln var publicerad i Svenska Dagbladet 2011-10-01


Personkryss ger riksdagsplats

september 22, 2010

Nu på onsdagseftermiddagen kl 14 står det nu helt klart att väljarna i norra och östra Skånes valkrets har personkryssat in mig i riksdagen 2010 – 2014. Jag fick nära 1200 kryss eller nära 13 procent av rösterna.

Jag känner mig ödjmukt mycket tacksam och glad för förtroendet. Tack till alla som röstat på Kristdemokraterna, tack till partivänner,  tack till alla de som kryssat mig, stött, uppmuntrat och hjälpt till på olika sätt!

Ett särskilt tack sänder jag till Gunnel Larsson i Viken som på eget initiativ startat en ”fanclub” på Facebook som fått 123 medlemmar att samlas kring ”Tuve Skånberg ska åter till riksdagen!” Gunnel är helförlamad från axlarna och nedåt, och har med den kraft som står till buds kunnat sköta denna fanclub på ett fantastiskt sätt. Tack Gunnel, och tack vänner i fanclubben! 

Gunnel Larsson, Viken


Alliansregeringen sitter kvar!

september 20, 2010

Igår var valdagen, och idag vaknar vi upp till en ny politisk situation. Tråkigt nog har Sverigedemokraterna lyckats ta sig in i riksdagen och får 20 mandat. Tråkigt är också att Kristdemokraterna backar till 5,6 % och nu bara får 19 mandat i riksdagen. Vilket inte är så märkligt – alla sju riksdagspartier minskade, utom M och MP.

När det är sagt skall också sägas att det kunde ha gått mycket värre. Alliansregeringen kommer att kunna sitta kvar, och är det största regeringsalternativet. Kristdemokraterna brottades tidvis under mandatperioden med faran att komma under 4%. Den faran undveks med mycket god marginal, 1,6%.

Lokalt här i Skåne fick Kristdemokraterna två mandat, ett i södra Skåne, och ett i norra och östra Skåne. Det är förstås en stor glädje! Vilka personer som blir invalda i riksdagen vet vi ännu inte. På torsdag är personkryssen räknade. För att förändra ordningen på en valsedel måste en kandidat ha mer än 8 % personkryss. KD i norra och östra Skåne fick 9244 röster och det  skulle alltså innebära 740 personkryss. Det kompliceras av de sk ”onsdagsrösterna” som är röster som avlagts i annan vallokal än den egna på valdagen och som räknas först på onsdag. Gränsen till 8% blir alltså sannolikt lite högre. Vi får alltså vänta några dagar innan vi vet mer.


Politiska hjärtefrågor

september 16, 2010

Vilka är mina politiska hjärtefrågor?

Det finns mycket i Sverige som behöver förändras genom politiska beslut. Vi behöver bättre utbildning och skola som ger färdigheter för livet, en politik som skapar sysselsättning, vård och omsorg med kvalitet och tillräckliga resurser, bättre ekonomi för våra pensionärer och mycket mer. Men i botten av allt behövs goda värderingar och en bärande etik.

Jag vill arbeta för att den kristna etiken, med alla människors lika och okränkbara värde, får genomsyra politiken. Bara så kan vi få ett mänskligare samhälle. Politiken behöver också präglas av gott förvaltarskap och av solidaritet med dem som behöver vår hjälp, både hemma och genom bistånd utomlands.

En god etik

All politik måste bygga på en god etik. Återupprätta familjen, ge föräldrarna mandat och tid att fostra barnen, låt skolans värdegrund ge eleverna en inre etisk kompass, likaväl som goda kunskaper. Mobbing är oacceptabelt såväl i skolan som på andra arbetsplatser. Ta krafttag mot fusk såväl i Sverige som i EU, för en politik för hederlighet och för att motverka brott, med återupprättelse för brottsoffer. Kännbara straff för brottslingar som avskräcker för brott men ger möjlighet till bättring och en andra chans. En vård och omsorg präglad av etik, som har resurser att ge världens bästa vård. Varje människa har ett absolut, lika och okränkbart värde, från livets naturliga början till dess naturliga slut.

Återupprätta familjen

Familjen är samhällets viktigaste brottsförebyggande resurs. All politik måste prövas mot hur den stärker familjen, och hjälper den att hålla samman. Föräldrarna måste själva få bestämma om val av barnomsorg, utan att den som väljer att själv vara hemma med sina små barn diskrimineras. Ge alla familjer i Sverige rätt till ett vårdnadsbidrag värt namnet. Ge föräldrarna tid att älska och fostra sina barn, och ge dem frihet att själva styra över barnens skola och utbildning, utan påtvingat genderperspektiv ; låt pojkar vara pojkar och flickor flickor.

Ett gott förvaltarskap

En god politik måste hushålla med våra ändliga resurser, vare sig det gäller ekonomi eller miljö. Vi måste rädda klimatet och ändå skapa tillväxt. Låt det bli dyrt att förorena, men billigare och möjligare att leva, resa, tillverka och transportera på ett miljövänligt sätt. Politik måste skapa verkliga arbeten och tillväxt; arbetslöshet är dåligt förvaltarskap både av människor och av pengar. Stöd det civila samhället, skapa möjlighet, tid och utrymme för människors engagemang, bland annat genom att skattebefria gåvor till ideella organisationer. Då kan du själv styra vart ditt stöd ska gå.

Det är vad jag först och främst vill kämpa för i riksdagen om jag får väljarnas förtroende.


Hur fungerar personval?

september 16, 2010

Många har sagt att de vill stödja mig i riksdagsvalet 19 september genom att personkryssa mig, och undrar hur det går till, och vad det innebär.

Möjligheten att personkryssa en kandidat i ett val har funnits i Sverige sedan 1998. Det blir allt vanligare för varje val att personkryssa. I det senaste valet, EU-valet i juni 2009, personkryssade 59 % av väljarna. Allra vanligast är personkryssandet bland Kristdemokraternas väljare:  75,6% av KD:s väljare valde att personkryssa i EU valet 2009.

Hur går det till att personkryssa?

Om man vill personkryssa en kandidat sätter man ett kryss framför hans eller hennes namn på valsedeln. Man ska inte stryka andra namn.

Är det lönt att personkryssa?

Ja, det lönar sig att personkryssa, i riksdagsvalet 2006 personkryssades till exempel både Annelie Enochson (KD) och Lennart Sacrédeus (KD) in i riksdagen. I EU-valet 2009 personkryssades Alf Svensson (KD) och Anna Maria Corazza Bildt (M) in i EU-parlamentet.

Hur många röster behövs för att bli personkryssad?

För att bli personkryssad i riksdagsvalet måste en kandidat ha kryssats av mer än 8 procent av det partiets väljare i den valkretsen, och ha flest kryss bland de kandidater som kommit över 8 procentsgränsen. I riksdagsvalet är alltså gränsen 8 procent, i övriga val till EU, landsting/region och kommun är spärren 5 procent. Man kan bara personkryssa på en kandidat i den valkrets där man är skriven.

Låt oss ta ett exempel:

Hur många personkryss behöver Tuve Skånberg för att bli inkryssad i riksdagen?

Först och främst måste förstås Kristdemokraterna komma över 4 procent i hela landet, och dessutom behöver KD få ett mandat från Skåne läns norra och östra valkrets (alltså vad som tidigare var Kristianstads län). Det sker vid ungefär 4,1 procent.

Jag står på andra plats på Kristdemokraternas valsedel för Skåne läns norra och östra valkrets. För att jag ska passera första namnet på listan, Michael Anefur, krävs att minst 8 procent av Kristdemokraternas väljare i den valkretsen kryssar framför mitt namn. Hur många kryss det är, beror förstås på hur många som röstar på Kristdemokraterna i denna valkrets.  I riksdagsvalet 2006 fick KD 6,7 procent i Skåne läns norra och östra valkrets, vilket var 11 993 röster. För att komma över 8 procent personkryss behövdes då alltså 960 personkryss. Den ende som klarade det då var Alf Svensson som fick 2142 röster (17,8 %), därnäst fick Anna-Karin Nilsson 329 kryss (2,74%) och Michael Anefur 156 kryss (1,3%). (Jag kandiderade inte i detta val).

Har Tuve Skånberg tidigare kommit över 8 procent personkryss?

Ja, jag har kommit över 8 procentsspärren i ett par tidigare val i Skåne läns norra och östra valkrets, och varit nära en gång. I EU-valet 2009 hade jag 10,4 procent personkryss (469 kryss) i denna valkrets, i riksdagsvalet 2002 7,43 procent (1387 kryss), och  i riksdagsvalet 1998 8,1 procent (1831 kryss). Jag vann också KD:s provval i Skåne inför valet 2010.

Om Kristdemokraterna får liknande valresultat som förra riksdagsvalet 2006 i Skåne läns norra och östra valkrets ( 6,7 procent ) , skulle jag alltså behöva omkring 1000 personkryss för att komma över 8 procentsspärren och bli invald i riksdagen.

Till och med på ledarsidan i liberala Kristianstadsbladet skriver man 6 september att ”Tuve Skånberg (KD), Skillinge, väntas kryssa sig in om KD får ett mandat. Han vann provvalet klart…”. 

Men det är ditt kryss som gör det möjligt.


Personvalsdueller Skånberg VS Anefur

september 16, 2010

I tidningen Dagen relateras idag fyra ”personvals-dueller” bland kristdemokratiska riksdagskadidater , bland annat mellan mig och Michael Anefur.


Tuve Skånberg ‘rekommenderad kandidat’ av Svenska Evangeliska Alliansen

september 15, 2010

På grundval av en enkät med åtta flervalsfrågor har Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) bland 1015 kandidater till Riksdagen från alla partier i hela landet tagit fram 23 kandidater som ”Rekommenderad kandidat”. I min valkrets är jag den ende kandidat som SEA rekommenderar. Läs frågorna och svaren här.

Jag har också fått högsta betyg i Företagarnas kandidatguide!


Ystads Allehanda: ”Skånberg siktar på riksdagen”

september 3, 2010

Idag 14 september har Ystads Allehanda en stor artikel om ”Skånberg siktar på riksdagen”. Gå gärna in och läs den!


Tuve Skånberg på SVT Valpejl

september 3, 2010

Har du inte bestämt dig för hur du ska rösta? Ett tips är att ta hjälp av SVT:s Valpejl. Där kan du se hur jag svarat på 50 politiska frågor, och du kan jämföra med vad du själv tycker. Du kan också göra hela testet själv – kanske tycker vi rätt lika?


Äldres rätt till livskvalitet

september 3, 2010

Denna sommar kommer att gå till historien som den varmaste och soligaste på 150 år. Inte på generationer har vi kunnat glädja oss åt en så underbar sommar. Men inte för alla – många äldre i äldreomsorgen har inte kunnat komma ut en enda dag. Medan fångar på landets fängelser har rätt till en timmes frisk luft varje dag, har inte våra äldre rätt till en minut. Churchill sa 1910 i underhuset: ”Hur samhället behandlar brott och brottslingar är ett av de mest tillförlitliga sätten att pröva hur civiliserat ett land är.” Det bör gälla våra äldre i än högre grad.

Våra äldre behöver en värdighetsgaranti som garanterar rätt att få komma ut varje dag, liksom att inte behöva ligga i sin egen avföring lång tid. De äldre behöver garanteras rätt att ha mer än en maträtt att välja på. Tre av fyra äldreboenden erbjuder bara en rätt idag, och maten är det mest väsentliga för att de äldre ska uppleva livskvalitet visar undersökningar. Det är också ovärdigt att skilja makar åt på äldreboende. Vill de, så måste de kunna få dela slutet av livet tillsammans, så som de delat de yrkesverksamma åren.

I en äldregaranti måste rätt till smärtlindring finnas med och rätten till läkare och vårdpersonal med geriatrisk kompetens, kompetens om just åldrandets sjukdomar.

Kristdemokraterna kräver också en akutgaranti att ingen, inte heller de äldre, ska behöva vänta längre än fyra timmar på en akutmottagning.

Mycket har blivit bättre för de äldre under alliansregeringen, det är sant. Det har skett kvalitetshöjningar inom vård och omsorg, vi har nu fritt val i äldreomsorgen, tillsynsansvaret har överförts till Socialstyrelsen, och kommunens ansvar att erbjuda stöd till anhörigvårdarna har skärpts. Men det räcker inte.

Skatten har sänkts tre gånger för pensionärerna under mandatperioden – men det har ätits upp av lågkonjunkturen. Det är därför nödvändigt att sänka skatten ytterligare för pensionärerna, vilket också kristdemokraterna går till val på.

Vi måste ge mer resurser och garantier om en bättre omsorg och vård för de äldre.  Idag är det våra föräldrars generation, imorgon är det vi själva.

Tuve Skånberg, riksdagsman (KD) 1991-2006, riksdagskandidat i valet 2010

Artikeln var publicerad i Barometern 2010-08-11, Sundsvalls tidning 2010-08-13, Piteå Tidningen 2010-08-27, Sändaren nr 16 2010


Sänkt skatt på ideella gåvor

september 3, 2010

Tillhör du dem som gärna skänker en gåva till ideella ändamål? Vill du se gåvan fördubblad?

I Sverige testamenteras årligen stora belopp till ideella ändamål som forskning och till museiverksamhet, liksom till ideella föreningar som till exempel kyrkor, idrottsföreningar och hjälporganisationer. Dessa gåvor skulle bli långt större om det vore möjligt att få ge redan medan man lever och få göra skatteavdrag för gåvan. I dag har alla länder runt omkring oss i Europa gjort det möjligt för enskilda och företag att på något sätt göra avdrag för gåvor och sponsring. Kristdemokraterna har drivit kravet på möjligheten att göra avdrag för ideella gåvor sedan 1960-talet – utan resultat hittills. Men med Kristdemokraterna och alliansregeringen kan äntligen avdrag för ideella gåvor bli en verklighet efter valet.

I Norge infördes för flera år sedan en avdragsrätt för gåvor på sammanlagt 6 000 norska kronor under ett år, som sedan höjdes till 12 000 kronor. När den norska regeringen fördubblade avdragsrätten på detta sätt, innebar det en 30-procentig ökning av givandet till exempelvis cancerforskning och sociala stödinsatser för utsatta grupper. I exempelvis Tyskland och Estland får avdrag göras för gåvor upp till 5 procent av bruttoinkomsten. I Storbritannien finns inget tak eller golv för hur mycket man kan göra avdrag för.

Nu är alltså frågan om avdragsrätt färdigutredd, genom att alliansregeringens utredare Hases Per Sjöholm presenterat en modell för Sverige som kan öka gåvogivandet till den ideella sektorn med cirka 800 miljoner kronor per år. Alla allianspartierna står nu ense med Kristdemokraterna att införa avdragsrätt för ideella gåvor efter valet.

Den modell som Sjöholm i sin utredning föreslår innebär att en privatperson kan få en skattereduktion på max 7 000 kronor per år, och att företag kan få skatten sänkt med max 35 000 kronor i samband med gåvor till ideella organisationer. Precis som avdraget för hushållsnära tjänster, jobbskatteavdraget och rot-avdraget är de samhällsekonomiska goda effekterna av reformen betydligt större än statens kostnader för reformen.

En annan viktig aspekt handlar om arbetsmarknaden. Den ideella sektorn är en del av samhället som har en unik möjlighet att bistå dem som står utanför arbetsmarknaden. Tillsammans med andra reformer skapar avdragsrätten fler möjligheter till arbete inom föreningsliv och den ideella sektorn. Samtidigt bidrar reformen till att fler kan anställas inom andra delar av arbetsmarknaden, exempelvis inom forskarvärlden, eftersom också den föreslås omfattas av reformen.

Även idrottsrörelsen, där 95 procent av arbetet görs på ideell basis, bör finnas med som en del av reformen. Avdragsrätten ska naturligtvis också gälla för gåvor till exempelvis kultur och trossamfund, liksom för forskning.

Om alliansregeringen får makten till hösten kommer Sverige som sista land i Europa äntligen att införa en reform där forskning och den ideella sektorn stärks genom att givandet från privatpersoner och företag uppmuntras.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot (KD) 1991-2006, kandiderar till riksdagen i valet 19 september

Artikeln var publicerad i Skånska Dagbladet 2010-07-21, Vimmerby tidning 2010-07-22,  Kinda-Posten 2010-07-22,  Sundsvalls Tidning 2010-07-23, Södermanlands Nyheter 2010-07-24, Katrineholmskuriren 2010-08-28, Skånska Dagbladet 2010-07-28,  Örnsköldsviks Allehanda 2010-07-29,  Kristianstadsbladet 2010-07-30, Östgöra Correspondeten 2010-07-30, NWT 2010-07-30,  Gefle Dagblad 2010-08-03, Världen idag 2010-08-04, Hemmets vän 2010-08-05,


Aldrig mer fastighetsskatt

september 1, 2010

Ett av Kristdemokraternas viktigaste vallöften för mandatperioden som gått var att avskaffa fastighetsskatten. Det var en orättvis och oförutsägbar skatt, och den styrdes av vilket pris dina grannar fick när de sålde sina hus.

Nu är fastighetsskatten borta, trots att KD var ensamma om att driva frågan i alliansregeringen. Den statliga fastighetsskatten, som tidigare var en procent av taxeringsvärdet, utan övre tak, har nu gjorts om till en kommunal avgift. Ett tak på fastighetsavgiften har satts till cirka 6 000 kronor, men dock aldrig mer än 0,75 procent av taxeringsvärdet. Även boende i flerfamiljshus har fått lägre skatt. Jämfört med hur det gamla socialdemokratiska systemet var konstruerat har alla fått en lägre skatt. Det rimliga tillfället att betala skatt är ju förstås när man har sålt fastigheten och har pengarna. Inte när man bor i huset.

Hotet från fastighetsskatten är dock inte borta. Den rödgröna oppositionen är överens om att återinföra fastighetsskatten och hävdar att den enbart kommer gälla hus med ett taxeringsvärde på mer än 4,5 miljoner kronor. Men i takt med att taxeringsvärdena stiger kommer fler och fler att få kraftigt höjd fastighetsskatt. Och har vänstern väl börjat höja fastighetsskatten vet vi att de fortsätter. Vad de dessutom inte berättar lika högt är att deras förslag även innehåller ett återinförande av förmögenhetsskatten. För en änka med en villa som är amorterad och har ett taxeringsvärde överstigande 2,5 miljoner kronor, kommer en skatt på 1 procent tas ut. Det är en skattehöjning på 25 000 kronor per år, jämfört med dagens system.

Därför går nu Kristdemokraterna till val på att helt avskaffa fastighetstaxeringen och taxeringsvärdena. Husen blir ändå värderade vid försäljningen, av köparna – någon annan värdering behövs inte. Vi vill på detta sätt ta bort själva möjligheten för de rödgröna att återinföra fastighetsskatten, och dessutom sparas då 175 miljoner kronor. Vi vill inte heller att fastigheter ska vara en del av kapitalinkomstbeskattningen.

En röst på Kristdemokraterna är en röst på att aldrig mer få tillbaka fastighetsskatten.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot (KD) 1991-2006, kandidat i riksdagsvalet 19 september

Artikeln var publicerad i Aftonbladet 2010-09-01, Hemmets Vän 2010-09-09, Kristianstadsbladet 2010-09-10, Borås Tidning 2010-09-16


Valaffischer uppsatta och nedrivna i Kristianstad

september 1, 2010

Idag toppar Kristianstadsbladet med nyheten att 25 valaffischer av mig satts upp och rivits ned i Kristianstad. Tidningen citerar företrädare för Kristdemokraternas lokalavdelning som säger att de övervägt att polisanmäla mig för olaga affischering, men avstått. Nyheten finns även med i tidningen Dagen.

Bakgrunden är att jag blev kontaktad av flera från min ”fanclub” som önskade hjälpa mig i personvalskampanj på något sätt. När jag inte ville ta emot pengar eller betalda annonser frågade man om jag gav mitt medgivande till att de tryckte upp en affish med texten För familjen och god etik! / x 2. Tuve Skånberg, KD plus Kristdemokraternas logga vitsippan och ett foto av mig från riksdagens hemsida. Logotypen var av samma typ som övriga KD-affischer i årets valrörelse, med svart botten. Jag gav mitt medgivande under förutsättning att de skötte allt själva.

Jag var noga med att betona att affischerna skulle finnas på egen ställning, placeras på allmän mark och på icke-trafikfarlig plats (inte nära korsning eller rondell osv) och jag hade först kollat med vår ombudsman att lokalavdelningarnas polistillstånd kunde täcka dessa affischer också. Det visade sig vara en otillräcklig uppgift för Kristianstad, där partierna gjort en lokal överenskommelse. Jag borde förstås ha ringt varje lokalavdelning också, och försäkrat mig om att affischerna kunde rymmas inom varje avdelnings polistillstånd. När jag har pratat med ombudsmannen i efterhand, så framhåller han att det hade han önskat hela tiden. Där minns vi samtalet delvis olika.

 I tisdags fick jag besked att fanclubben satt upp 15 affischer i vardera Ängelholm, Örkelljunga och Hässleholm och 25 i Kristianstad och Åhus.

Knappt hade affischerna satts upp i Kristianstad på tisdagseftermiddagen förrän Michael Anefur, Kristianstad, påtalade att dessa affisher inte alls omfattades av Kristianstads lokalavdelnings tillstånd, och han med flera rev därför ned affisherna. När jag hörde detta åkte jag omkring under natten till onsdagen och tog ned alla övriga affisher i Hässleholm och Kristianstad som blivit uppsatta.17 stycken fann jag. Jag blev till och med stoppad av en polisbil i Vinslöv strax före ett på natten, misstänkt för skadegörelse av affisherna. Men jag fick åka vidare när det visade sig att det var mina egna affisher jag tog ned 🙂 .

I Ängelholm hade däremot affisch-uppsättarna fått muntligt besked av en representant för kommunen att det var OK att sätta upp affischerna, och också anvisningar var de skulle stå, och i Örkelljunga omfattas affischerna av Kristdemokraternas lokalavdelnings tillstånd, liksom i Hässleholm. Där står alltså affisherna kvar.

Självklart beklagar jag djupt att jag saknade uppgift om den lokala överenskommelsen mellan partierna i Kristianstad. Eftersom affisherna bara var uppsatta några få timmar innan de revs ned kan de knappast ha irriterat många.


En röst på MP är en röst på polygami

augusti 24, 2010

I P1-morgon 23 augusti kl. 7.46 fick Peter Eriksson frågan om det kan få ingå mer än två människor i ett äktenskap. Peter Eriksson svarade att man kunde tänka sig det, och hänvisade till diskussionen i MP att det ska kunna ingå ytterligare någon person i ett äktenskap.

Kan detta vara sant? Jo, på miljöpartiets kongress 2007 fick partistyrelsen i uppdrag att arbeta fram en både ”köns- och antalsneutral” samlevnadsbalk, och efter ett kongressbeslut 2008 arbetar partistyrelsen med ett lagförslag för mångäktenskap som samhällsnorm.

Ellinor Scheffer, som var språkrör för Grön Ungdom, hävdade: “Samlevnadsbalkens syfte bör vara att ge personer som vill leva tillsammans juridiskt skydd. Hur många de är och av vilken anledning de lever tillsammans är enbart deras egen ensak. Därför är en samlevnadsbalk som är antals- och könsneutral en fullständig självklarhet för oss.”

En röst på Miljöpartiet är alltså en röst på polygami. Inte i Afghanistan eller Iran. Utan i Sverige.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot (KD) 1991-2006, riksdagskandidat i valet 2010.

Artikeln var publicerad i Newsmill 2010-08-24, Skånska Dagbladet 2010-08-24, Laholms Tidningen 2010-08-24, Smålandsposten 2010-08-25,  GT 2010-08-27, Expressen 2010-08-27, Dagen 2010-09-08


KD drev igenom klok skattehöjning

augusti 18, 2010
Genom att visa på alkoholens kostnader för samhället har Kristdemokraterna gjort skillnad i alliansregeringens alkoholpolitik, skriver den tidigare riksdagsledamoten Tuve Skånberg (KD).

Moderaterna har inte gjort sig kända för att vilja höja skatten, allra minst skatten på alkohol. Ändå går Alliansen till val på en höjning av alkoholskatten med 1,1 miljarder kronor. Bland annat ska punktskatten på öl och vin öka med cirka 13 procent.

Hur har Kristdemokraterna lyckats förhandla fram detta inom regeringsarbetet?

Helt enkelt genom att vi kunnat peka på alkoholens kostnader för samhället och de skador som alkoholen medför.

Idag beräknas att 330 000 personer i Sverige har ett alkoholberoende och att 380 000 barn växer upp i så kallade riskbruksmiljöer.

Alkoholens samhällskostnader beräknas till 160 miljarder kronor. Årligen.

En femtedel av sjukvårdens kostnader går till alkoholrelaterade sjukdomar och skador. Alkoholskadorna har ökat kraftigt de senaste åren, och antalet missbrukare har ökat med 20 procent.

Enligt Nationalencyklopedin (2009) föds i Sverige varje år minst 100 barn med fullt utvecklat fetalt alkoholsyndrom.

Kristdemokraterna har pekat på att det är väl känt att höga alkoholskatter är ett av de absolut mest effektiva sätten att minska alkoholskadorna.

Med stöd av forskningen har vi visat på att sambandet mellan alkohol och våldsbrott är starkt. Insatser för att minska konsumtionen av alkohol och narkotika, samt insatser för att motverka missbruk, är en betydelsefull del av det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet.

Även alliansregeringens EU-politik har KD kunnat påverka.

Den svenska regeringen arbetar nu i EU-sammanhang för att det skall bli möjligt att sänka införselkvoterna, och den har deklarerat att Sverige skall arbeta för en mer restriktiv syn på alkohol inom EU.

Detta är viktigt mot bakgrund av att Europa har den i särklass högsta alkoholkonsumtionen i världen – 11 liter per vuxen per år – vilket leder till att uppskattningsvis 23 miljoner européer är alkoholberoende och att
195 000 dödsfall årligen orsakas av alkohol.

Vid Sveriges EU-inträde fanns det en gräns på en liter sprit, fem liter vin och femton liter öl för privatpersoner vid utlandsresor. KD kämpar för att Sverige ensidigt skall återinföra dessa införselkvoter.

TUVE SKÅNBERG, riksdagsledamot (KD) 1991-2006, kandiderar i valet 2010

Artikeln var publicerad i Sydsvenskan 2010-09-13, Sundsvalls tidning 2010-09-09, Världen idag 2010-09-17


Värna Östersjön

augusti 18, 2010

Dagligen hör vi hur stränderna i Louisiana, och havet i Mexikanska golfen, förorenas av oljeutsläppet sedan katastrofen 20 april då oljeplattformen ”Deepwater Horizon” gick under. President Barack Obama och ansvariga BP står handfallna inför en oljesanering av historiska proportioner.

Varje år inträffar svåra oljeolyckor på världshaven. De värsta katastroferna har haft fruktansvärda konsekvenser. Från tankern Prestige, som sjönk i november 2002 utanför den spanska kusten, rann det ut ca 64 000 ton olja i havet. Hundratals kilometer av Spaniens och Frankrikes kust förorenades. Oljan dödade och skadade omkring 300 000 fåglar. Till följd av olyckan led fisket och turismen ett svårt avbräck och tiotusentals personer förlorade sina arbeten. Kostnaderna för olyckan har beräknats till över en miljard euro. Oljetankern Erika förorsakade liknande förödelse när hon förliste 1999 utanför den franska kusten vid Bretagne. Oljetankern Sea Empress led 1996 skeppsbrott utanför Wales, tankern Braer 1993 vid Shetland, Exxon Valdez 1989 utanför Alaska, Amoco Cadiz 1978 utanför Bretagne och Torrey Canyon 1967 utanför södra England.

Östersjön har inte skonats från oljeutsläpp. I lugnt väder och god sikt kolliderade 2003 ett kinesiskt och ett cypriotiskt fartyg mitt på dagen mellan Österlens kust och Bornholm, i Bornholmsgattet, som är ett av Europas mest trafikerade farvatten. Det kinesiska fartyget sjönk efter tre timmar på 70 meters djup. Oljesaneringen till sjöss och längs Österlens kust kostade hundratals miljoner kronor, och den totala kostnaden för Fu Shan Hais förlisning har uppskattats till cirka en miljard kronor. Till minne av katastrofen kliver vi som badar längs Österlens kust ännu varje sommar på oljeklumpar.

Utan att förringa katastrofen utanför Louisiana måste vi själva främst skydda vårt eget känsliga innanhav, Östersjön. Inte bara oljeutsläpp hotar. Övergödning och algblomning är ett ständigt och återkommande gissel. Åtgärder brådskar – det tar 38 år för Östersjöns vatten att bytas ut genom att nytt vatten rinner till. Enligt en kartläggning av Helsingforskommissionen är 83,4 procent av biotoperna i och kring Östersjön hotade, varav 15 procent är akut hotade.

Pengar kan inte mäta värdet av att kunna bada, meta, sola, kanota och segla i ett friskt Östersjön – men om katastrofen fortgår kan man lätt ana de enorma ekonomiska belopp som går förlorade i vikande turism och fiskenäring, fallande huspriser, minskande service, arbetslöshet och förlorade rekreationsmöjligheter. Det är våra hus och sommarstugor det gäller, det är våra barns och barnbarns framtid det handlar om.

Oljeolyckorna sker med otäck regelbundenhet, också i våra vatten. Vad kan vi göra? För att förhindra nya oljekatastrofer i den känsliga Östersjön vill Kristdemokraterna införa krav på lots i Bornholmsgattet, separata farleder liksom i Öresund, klassning av Östersjön som ett hav i behov av särskilt skydd samt lagstifta om dubbla skrov för oljetransporter.

Vad kan vi göra för att begränsa utsläppen av kväve och fosfater från jordbruket som genom avrinningen når Östersjön? Konkret kan vi förbättra reningsverk och initiera algskörd för biogasproduktion. För att fånga upp gödningsmedel kan vi etablera våtmarker, ha odlingsfria zoner längs vattendrag, och anlägga översilningsängar. I havet kan man etablera musselodlingar som fångar upp näringsämnen och aktivt renar vattnet från närsalter. Drivorna av tång och alger längs våra stränder kan komposteras och återvinnas. Låt oss slå vakt om Östersjön. För våra barns skull.

Tuve Skånberg, Skillinge. Riksdagsledamot (KD) 1991-2006, kandidat i valet 2010

Artikeln var publicerad i Ystads Allehanda 2010-08-18, Blekinge Läns Tidning 2010-09-17


Utan bin är människan utrotningshotad

augusti 3, 2010

I tidningen Kristdemokraten 2010-09-03 intervjuar Maria Wilhelmson mig och Bo Herou, Tomelilla om vårt politiska engagemang för biodlingen och mot GMO (genetiskt modifierad gröda).

Vi saxar ur artikeln:

Utan bin hotas vår mänskliga existens. Vi är helt beroende av att bin (och humlor) flyger runt och hjälper till med pollineringen, alltså befruktningen, av växterna.

86 procent av växterna som odlas i Europa är beroende av binas pollinering. Men bina lever farligt i det moderna förändrade skogs- och jordbruket. Och även av klimatförändringen. Kvalster är ett hot mot bina och tros ligga bakom att hälften av Skånes bin har dött för många biodlare under senare års vintrar.

Det finns, eller har funnits 250 olika arter vildbin. De flesta är utrotningshotade.

GMO-modifieringen av växter är en del av hotet mot bins existens. GMO står för Genetiskt modifierad organism. Det finns försök med sådan genmodifiering i Sverige, av bland annat majs, äpplen och raps. På rapsfälten hämtar bin mycket av sin nektar som de sedan omvandlar till honung.

Med GMO skapar man växter som är resistenta – men som kan vara bärare av ­bekämpningsmedlet glyfosat (Round up är varumärket) och som alltså skadar bin och andra insekter.

Man har inte kunnat visa att GMO-manipulerade växter och spannmål skadar människor direkt, men det kan alltså leda till att bin dör. Kritikerna mot GMO menar dock att det inte är tillräckligt utrett hur gen­modifieringen påverkar människan.

EU har uppmärksammat problemet och har skapat direktiv som säger att man inte får ha GMO-manipulerad gröda närmre än 200–300 meter från icke-manipulerad av samma sort, för att det inte ska spridas.

Men ett bi flyger fritt och kan hämta nektar som innehåller insektsgift tre kilometer ifrån kupan. På så vis kan bina hjälpa till med spridningen från GMO-raps till icke genmanipulerad majs.

Bo Herou är kristdemokrat och fritidsbiodlare i Skåne. Han har 20 bisamhällen och berättar att ett bisamhälle kan bestå av uppemot 70000 bin. Tillsammans med kristdemokraten Tuve Skånberg, Skillinge, tidigare riksdagsledamot, har han engagerat sig i problemet med de utrotningshotade bina och spridningen av GMO.

Tuve Skånberg lämnade riksdagen för arbete utomlands efter 15 år men är nu tillbaka och kandiderar på plats två på Skåne norra och östras valsedel. Under sin tid i riksdagen motionerade han i GMO-frågan och kommer att arbeta för ökad ”försiktighet” om han kommer in i riksdagen igen.

Bo Herou och Tuve Skånberg vill att Sverige ska ha hårdare regler än de EU-parlamentet föreskriver. De vill att man ska gå efter en försiktighetsprincip och ha ett avstånd på fem kilometer mellan GMO-odlingar och icke-genmodifierade.

Skåne är ett jordbrukslandskap och helt beroende av bin.

– Utan bin blir det inga äpplen på Österlen, säger Bo Herou.

– I Kiruna överlever inga bin, det är därför det inte finns några äppelodlingar där, säger han också.

– Bina gör ett nödvändigt arbete med pollinering. Honungsproduktionen är bara en biprodukt.

Bo Herou ser själv hur bina hotas och hur binäringen förändras. I år fick han mest, och godast, honung när han hade sina kupor placerade hemma på gården i samhället Tomelilla. Runt omkring finns villor med trädgårdsväxter av olika slag. Här har bina hittat mycket nektar i år. Det blev bättre utdelning än när kuporna stod på rapsfälten.

I Kina tvingas människor i vissa områden i dag att utföra binas jobb.

Om vi inte tar hotet mot binas exis­tens på största allvar kan situationen bli densamma här i Sverige snart, varnar Tuve Skånberg och Bo Herou.

Artikeln var publicerad i Kristdemokraten 2010-09-03


Vad är Kristdemokraterna bra för?

juni 30, 2010

Kristdemokraterna har historiskt haft svårt att hävda sig i opinionsmätningar mellan valen; särskilt i regeringsställning, 1991-94 och 2006-10. Dalarna ligger mellan valen och topparna på valdagen, likt en telefontråd mellan stolparna. Sedan valet 2006 har KD fått färre än 4 procent av rösterna i 28 av Demoskops 46 mätningar, så också i den senaste. Skulle KD lämna riksdagen så lämnar Alliansen över regeringsmakten till den rödgröna oppositionen med Mona Sahlin som statsminister, Thomas Östros som finansminister och Lars Ohly som minister.

Det är illa nog, men vad skulle försvinna från regering och riksdag om olyckan var framme och KD inte kom över 4 procentsspärren? Förutom socialpolitiken, äldreomsorgen och ett etiskt perspektiv skulle särskilt familjepolitiken drabbas. Kristdemokraterna har i årtionden kämpat för rättvisa inom barnomsorgen och möjligheten att själv få välja vem som ska vårda och fostra barnen – föräldrarna, närstående eller dagis. Under den borgerliga regeringen 1991-94 lyckades Kristdemokraterna få igenom ett generellt vårdnadsbidrag för barn mellan ett och tre år på 2 000 kr i månaden. 70 procent av alla småbarnsföräldrar valde 1994 att utnyttja vårdnadsbidraget, trots att beloppet var litet. Man kan jämföra med att en dagisplats subventioneras med över 10 000 kr per månad och barn. Socialdemokraterna avskaffade vårdnadsbidraget direkt efter maktskiftet 1994. Under den borgerliga regeringen 2006-10 har Kristdemokraterna lyckats förhandla fram att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag, i kraft från 1 juli 2008. Denna gång har beloppet ökat till 3 000 kr per månad och barn. Detta vårdnadsbidrag erbjuder nu en tredjedel av landets alla kommuner, där den politiska majoriteten så beslutar.

En bred majoritet av väljarna står bakom valfrihet i barnomsorgen och vårdnadsbidrag. 81 procent vill ha kvar vårdnadsbidraget eller utveckla det enligt en SIFO-undersökning i april i år. Inför valet 2010 lovar vi kristdemokrater att kämpa för att vårdnadsbidraget utökas till att finnas tillgängligt i alla kommuner i landet och att beloppet ökar till 6 000 kr per månad och barn. Det är viktigt steg i riktning mot att göra familjerna självstyrande, och ett skäl så gott som något att ge Kristdemokraterna förnyat mandat i riksdag och regering.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot (KD) 1991-2006, kandidat till riksdagen i valet 2010

Artikeln var publicerad i Newsmill 2010-06-24, Borås Tidning 2010-06-30, VLT 2010-06-30, Hallands Nyheter 2010-07-01, Hemmets Vän 2010-07-01, Motala & Vadstena Tidning 2010-07-02, Sundsvalls Tidning 2010-07-12,  Norrköpings Tidningar 2010-07-14,  Piteå-tidningen 2010-07-30, Kristianstadsbladet 2010-08-23


Gud behövs i politiken

juni 29, 2010

Sveriges största politiska debattforum varje sommar sedan 1968 är Politikerveckan i Almedalen i Visby. Alla riksdagspartiernas partiledare talar och partierna disponerar var sin dag av veckan, omgivet av hundratals seminarier av olika intresseorganisationer. Almedalsveckan är den i särklass största och viktigaste för seminarier, debatt och politiska tal kring aktuella samhällsfrågor. Förra året bevakades de 1046 seminarierna av omkring 400 journalister samt tusentals deltagare och åhörare på plats. Får Gud plats också?

På torsdagseftermiddagen 8 juli, strax före Mona Sahlins tal, äger en debatt rum i Almedalsveckan mellan ateister och kristna på temat ’Gud i politiken – bra eller dåligt?’ Ateisterna företräds av bland andra Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna. Det kristna perspektivet företräds av Stefan Gustavsson, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, och av mig som direktor för tankesmedjan Claphaminstitutet och tidigare riksdagsledamot för kristdemokraterna. Det finns en koppling till rikspolitiken genom att såväl Christer Sturmark som jag kandiderar till riksdagen i valet 19 september.

Frågan i debatten är om vi behöver tala om Gud i valrörelsen. Är kristen tro bara en privat angelägenhet eller berör tron samhället i stort? Religionens roll blir alltmer framträdande i det offentliga rummet samtidigt som kritiken mot religionen intensifieras. Debatten fokuserar på religionens betydelse i det offentliga rummet och om både staten och samhället ska vara sekulärt.

Ateisternas krav att all religion och tro ska vara privat och inte tillåtas påverka politik och samhälle är absurd. Alla politiska synsätt har en ideologisk grund, en människosyn, ett normsystem med en etik och en värdegrund. Varför skulle ateister, kommunister, socialister, liberala och konservativa få ha det, men inte kristna? Kristna har samma demokratiska rättigheter och skyldigheter som andra, och till demokratins rättigheter hör att få bilda opinion och verka för att också våra värderingar får genomslag i samhällsbygget.

Inget parti eller politiker kan ha monopol på Gud eller på kristen tro. Givetvis. Inte heller är alla kristna trädda på ett snöre, och landar inte alltid i samma politiska slutsatser. Man kan inte heller göra politik av hur Bibeln säger att vi ska leva i relation till Gud, men väl i vad den säger om hur vi ska leva i relation till våra medmänniskor, och till skapelsen.

Den kristna etikens mest avgörande bidrag till ett samhälles normsystem är övertygelsen om alla människors lika, absoluta och okränkbara människovärde, från livets början till dess naturliga slut. Solidaritet med den som inte är lika lyckligt lottad, budet om kärleken till nästan och förvaltarskapstanken har vi också fått från kristen tro.

Har då den kristna tron ett existensberättigande som normgivare, inte bara för enskilda troende utan för hela det svenska samhället? Ja, varifrån skulle vi annars ha fått och få själva de grundvärderingar som vårt samhälle vilar på? Ateismen har ingen etik och inga normer att bidra med till samhällsbygget. Debatten i Almedalen har sitt värde i att den visar detta.

Tuve Skånberg, direktor Claphaminstitutet

Artikeln var publicerad i Världen idag 2010-06-28


Politik och etik i valet 2010

juni 28, 2010

Riksdagskandidater för Piratpartiet och Moderaterna fuskar för att komma högt på valsedlar. Två partiledare som kandiderar i valet i höst har kontokortsmissbruk och skattefusk i bagaget.

Ända in på 1960-talet var rubriker som dessa otänkbara. Den tidens samhällstoppar bars av andra värden och en annan personlig moral. Ett slående exempel är hur Aina, Tage Erlanders hustru, vid makens bortgång gick upp till Regeringskansliet och lämnade tillbaka makens pennor på vilka det stod ”Tillhör statsverket”. Vad saknar politiker i dag jämfört med Tage Erlander och hans samtida? Själv berättade Tage Erlander om föräldrarnas fostran, söndagsskolans betydelse och om den solidaritet som folkhögskolan skapade. Inte att förglömma ingick katekesen med Tio Guds Bud i folkskolans lärobok ända fram till 1919 då Tage Erlander var 18 år.

Etik och hederlighet lönar sig faktiskt. Anledningen till att de västliga demokratierna har varit så ekonomiskt framgångsrika finns inte enbart i marknadsekonomin, utan i marknadsekonomin baserad på socialt ansvar och hederlighet. Marknadsekonomins fader Adam Smith framhöll i ”The Wealth of Nations” den absoluta nödvändigheten av att koppla ihop marknadsekono­mi med etik. Han insåg att egennyttan som är marknadens drivkraft lätt kunde urarta, men pekade på två återhållande krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt kunde fungera. Den ena är kristendomen med dess moraliska bud om den svages rätt, och den andra är vad Smith kallar det allmänna ogillandet. Om någon använder moraliskt ojusta metoder på marknadens tävlingsbana kommer han att få skämmas inför kolleger och vänner.

Vad kan göras för att stärka en god etik i samhället? Skolan behöver återfå sin värdeöverförande funktion, liksom i Tage Erlanders ungdom. De Tio Budorden behöver komma till heders igen.

I gällande läroplan (Lpo 94) stadgas: ”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” Dessa ord om den kristna etiken måste få genomsyra skolans vardag och skolans värdeöverförande funktion måste stärkas.

Familjens fostrande betydelse, där föräldrarna får tid och mandat att ge sina barn kärlek och uppfostran, måste återupprättas. Det behövs en återupptäckt av den klassiska kristna etiken som gav tidigare generationer en inre etisk kompass, en inbyggd, intuitiv känsla för rätt och fel – ett vaket samvete, om man så vill. Småbarnsföräldrarna behöver ett fullskaligt vårdnadsbidrag för att de ska kunna välja en barnomsorg som ger dem mer tid med barnen. Det behövs mer resurser till familjerådgivning för att rädda familjer i kris. Och skrivningarna i skolans läroplan om värdegrunden måste förverkligas.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot 91-06 (KD), kandidat i riksdagsvalet 2010

Artikeln var publicerad i Sundsvalls tidning 2010-04-28, i Norra Skåne 2010-04-29, i Vestmanlands läns tidning 2010-04-30, Barometern 2010-06-01, Kristianstadsbladet 2010-06-28


%d bloggare gillar detta: